veʹnia concionaʹndi (latin, ’tillåtelse att förkunna’), venia, av biskop givet (tidsbegränsat) skriftligt tillstånd för icke-prästvigd men döpt och konfirmerad kyrkomedlem att på kyrkoherdes kallelse predika vid offentlig gudstjänst i Svenska kyrkan och (sedan 1850-talet även) leda sådan gudstjänst utan nattvard.