visigoʹter (latin Visigoʹthae), även felaktigt benämnda västgoter, germansk folkgrupp. Benämningen infördes för att skilja de goter som under 200-talet e.Kr. bebodde Dacia (nuvarande Rumänien) från ostrogoterna, som bodde norr om Svarta havet. Benämningen ”västgoter” uppkom under 500-talet, då Cassiodorus omtolkade folknamnen geografiskt; den egentliga betydelsen av visi

(47 av 329 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Dick Harrison

Litteraturanvisning

D. Claude, Geschichte der Westgoten ( 1970).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, visigoter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/visigoter