Waterhouse–Friderichsens syndrom
Waterhouse–Friderichsens syndrom [-fri:ʹdrik-] (efter den brittiske läkaren Rupert Waterhouse, 1873–1958, och den danske läkaren Carl Friderichsen, 1886–1982), tidigare använd term för den livshotande sjukdomsbilden vid sepsis (blodförgiftning) orsakad av meningokocker.
Sjukdomsbilden uppfattades tidigare som orsakad av blödning i binjurarna. I dag anses den betingad av gifter (toxiner) som bakterierna producerar.
Information om artikeln
Källangivelse