Ångermanland, landskap i Norrland. Ångermanland gränsar i söder till Medelpad, i väster till Jämtland, i norr

(16 av 111 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Kustlandet är mer kuperat och växlingsrikt än övriga delar av Ångermanland, och även mer än kustlandet i andra svenska landskap. Detta gäller främst kuststräckan Härnösand–Örnsköldsvik, som också är känd som Höga kusten. Norr därom finns en lägre kusttyp med en kustslätt liksom längs hela den övriga norrlandskusten. Särskilt trakten

(49 av 349 ord)

Klimat

Ångermanland har ett kontinentalt klimat, som dock mildras närmast kusten. Medeltemperaturen

(11 av 37 ord)

Växtliv

Ångermanland ingår i norra barrskogsregionen, och barrskogen är vidsträckt inom landskapet. Många av de nordliga skogslandsväxterna återfinns här, t.ex. björnbrodd, kung Karls spira, norna, skogsfru, vitstarr, åkerbär och älvsallat, men också ett ganska stort

(34 av 238 ord)

Djurliv

Bäver, som är landskapsdjur, har goda stammar. I övrigt är älg, rådjur, rödräv, skogsmård, grävling, hermelin, mink, ekorre och

(19 av 130 ord)

Kulturlandskap

Ångermanland intar vad gäller den äldre bebyggelsens gruppering ett mellanläge mellan Västerbottens

(12 av 80 ord)

Dialekter

De ångermanländska dialekterna har relativt tydliga gränser i söder och väster, där språkgränsen följer landskapsgränserna. Dialekten i Nordmaling och Bjurholm i Västerbottens län är i grunden ångermanländsk, men västerbottniska inslag i språkväven kan också iakttas här. Nybyggarmålen i Åsele lappmark är även de ångermanländska. Dialekter

(45 av 320 ord)

Ortnamn

Ortnamnen i Ångermanland visar att landskapet språkligt sett starkt påverkats västerifrån. Vissa tecken tyder till och med på att Ångermanland varit en del av en västlig kulturprovins. De starkt förändrade bebyggelsenamnen på efterleden -vin (’betesmark’ e.d.) indikerar detta, t.ex. de starkt ombildade namnen, Mäja (kanske bildat till mad ’sank ängsmark’) och Hämra (till hammar ’bergshöjd’). Västliga är också bebyggelsenamnen på -hem som i Ångermanland kan antas betyda ’gård’. Exempel på sådana namn

(72 av 514 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Liksom övriga landskap i Norrland befolkades Ångermanland först i kusttrakterna och älvdalarna. De stora skogarna spelade tidigt en viktig roll som

(21 av 146 ord)

Konst

Ångermanlands äldsta bildskatt är de ca 5 000 år gamla hällristningarna vid Nämforsen. Från medeltiden finns målningar och skulpturer bevarade i några kyrkor, t.ex. i Ytterlännäs med 1700-talsinredning av ångermanländska allmogekonstnärer, men de flesta föremålen finns på Länsmuseet i Härnösand.

Under

(41 av 282 ord)

Arkitektur

Timret som byggnadsmaterial och knuttimringstekniken dominerade bebyggelsens karaktär och form i Ångermanland ända fram till 1800-talets slut. Den åttknutade parstugan förekom till 1800-talets mitt, då korsbyggnaden med fyra rum blev ett vanligt inslag i landskapet. Under samma tid var även enkelstugan en vanlig hustyp i Ångermanland. Byarnas gårdar

(48 av 337 ord)

Musik

Den mest bekanta delen av Ångermanlands folkliga musikliv utgörs av Ådalens dragspelstraditioner. Dragspelet fick ett starkt fäste i slutet av 1800-talet när träindustrin etablerades i området. Kända dragspelare

(28 av 199 ord)

Folkkultur

I likhet med angränsande nordsvenska kustlandskap har Ångermanlands folkkultur sedan sekler utsatts för stark påverkan utifrån. Man kan dels peka på bottniska handelstvånget, som från medeltiden och fram till slutet av 1700-talet ställde de nordsvenska kuststäderna i en beroendeställning till huvudstaden och som därigenom öppnade vägen för kulturell

(48 av 337 ord)

Ångermanland i litteraturen

Av äldre författare i Ångermanland får Frans Michael Franzén, biskop i Härnösand på 1830-talet, räknas som den främste. Han skrev flera alltjämt sjungna psalmer och även mer världsliga dikter. Elias Sehlstedt växte upp i Härnösand, och hans tidiga diktning

(39 av 277 ord)

Förhistoria

Omkring 6500 f.Kr. var Ångermanland fritt från inlandsis, men den nuvarande kusten, liksom Ådalen, låg under havsytan. Vid strandlinjer längs den dåvarande kusten från ca 6000–5000 f.Kr., som nu kan ligga långt in i landet, har boplatser med stenavslag och enkla redskap

(42 av 293 ord)

Historia

Ångermanland räknades ursprungligen, liksom övriga Norrland, till Hälsingland, men det framträder under 1300-talet som ett särskilt landskap. Det var då indelat i skeppslag som lydde under Upplands lagman. Mot slutet av 1300-talet låg en borg, Styresholm, vid Ångermanälven. Vid medeltidens slut hade en ganska

(44 av 311 ord)

Medverkande

  • Barbro Werkmäster
  • Carl Olov Sommar
  • Evert Baudou
  • Gunnar Ternhag
  • Gustaf Jonasson
  • Inger Liliequist
  • Jan von Konow
  • Lars-Erik Edlund
  • Martin Fritz
  • Mats Hellspong
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
Olof Elofson & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Ångermanland och Medelpad (1953);
J. Mascher, Ångermanlands flora (1990).
Kulturlandskap:
R. Gothe, Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland: Kultur- och bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-, 16- och 1700-talen (1948);
J. Westin, Kulturgeografiska studier inom Nätra-, Näske- och Utbyåarnas flodområden samt angränsande kusttrakter (1930).
Dialekter:
T. Bucht, Språket i Härnösand (1970);
K.-H. Dahlstedt, ”Skuleskogen – en dialektgeografisk barriär?”, Festskrift till Åke Granlund 28.4.1984 (1984);
J. Nordlander, Ordbok över Multråmålet (1933);
Sven Söderström, Arnäsmålet: Ordbok över en ångermanländsk dialekt. På grundval av Ella Odstedts samlingar (1994).
Ortnamn:
Sveriges ortnamn: Ortnamnen i Västernorrlands län. Territoriella namn 1–4 (1955–72);
T. Bucht, ”Till frågan om vin-namn i Ångermanland”, Namn och bygd 1944;
T. Bucht, ”Några ångermanländska ånamn”, Namn och bygd 1966.
Konst:
Byggnader och skulpturer i Härnösand, utgiven av Härnösands kommun (1986);
Gudrun Lindahl, Örnsköldsviks konst: 100 år 1977: Historik och konstnärsbiografier (2:a upplagan 1983);
Gudrun Lindahl m.fl., Konst, musik, litteratur i Ådalen (1983).
Arkitektur:
Bo Hellman (utgivare), Byggnader och kulturmiljöer (1977);
M. Hofrén, ”Nordsvenska studier och essayer”, Nordiska museets handlingar (1962);
I. Telhammer, Ådalens kyrkor (1982);
I. Telhammer, Från syndafall till himmelsfärd (1983).
Musik:
T. Bucht, Härnösands musiksällskap 1842–1942 (1942);
M. Jersild,K.P. Lefflers folkmusiksamling 1–2 (1987–91).
Förhistoria:
E. Baudou & K.-G. Selinge, Västernorrlands förhistoria (1977);
L. Grundberg & L. Edblom, Arkeologi Nolaskogs: Fornlämningar, fynd och forskning i norra Ångermanland (1992).
Historia:
L. Guvå, Ångermanland (1983);
L.-G. Tedebrand, Västernorrland och Nordamerika 1875–1913 (1972);
K. Ullenhag, Sörkörare: Bönder med lärft på lassen från norra Ångermanland 1750–1850 (1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ångermanland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ångermanland