ha

ha

²ha äv. ha`va verb hade haft, pres. har äv. haver
ORDLED: hav-er

1 vara i besittning av ngt; spec. med mer el. mindre laglig rätt men äv. allmännare {→förfoga, ¹äga 1}: han har mycket pengar; hon har bil; de har villa och sommarstuga; han har hög lön
BET.NYANSER: a) i fråga om mer tillfällig besittning {→²ha 4}: har du eld?; jag kan skjutsa dig, jag har bil i dag; hon hade inte hans telefonnummer b) ibl.