ta

ta

ta äv. ta`ga verb tog tagit tagen tagna, pres. tar äv. tager
SUBST.: tagande; tag

1 skaffa sig kontroll över genom att gripa med händerna e.d. (direkt el. indirekt); spec. i fråga om infångande {→fatta 1, greppa, gripa 1}: han försökte ~ bollen; hon tog portföljen och gick; han tog boken under armen; läraren tog honom i örat; ta fast tjuven!
BET.NYANSER: a) ofta med samtidig innebörd av förflyttning ⟨vanl. med partikel⟩: han tog upp plånboken ur fickan; ~ fram