accidens
accideʹns [aks-] (latin aʹccidens ’tillfällighet’), medeltida term för de tillfälliga eller icke väsensbestämda egenskaper som i enlighet med den aristoteliska uppfattningen, förmedlad via Porfyrios, kan tillkomma det individuella, självständigt existerande tinget (jämför substans).
Man skilde härvid mellan ”avskiljbara” egenskaper som sovande, i rörelse och ”oavskiljbara” som korpens svarta färg. Begreppet utnyttjades bl.a. i försöken att lösa nattvardens problem i form av transsubstantiationsläran.
Information om artikeln
Källangivelse