Med företrädare som Majakovskij och Pasternak ivrade L. för en revolutionär ”produktionskonst” och en ”faktalitteratur” med utgångspunkt i den unga dokumentärfilmen och affischkonsten. I tidskrifterna LEF (1923–25) och Novyj LEF (1927–28) utvecklades arvet efter futurismen. I kretsen kring L. utbildades den ryska formalismen.