Max von Laue
Laue [lauʹə], Max von, 1879–1960, tysk fysiker, professor i Zürich 1912, senare i Frankfurt am Main och 1919 i Berlin (teoretisk fysik) samt 1951 chef för Max-Planck-institutet för fysikalisk kemi i Västberlin.
L. intresserade sig för interferensfenomen och insåg att en kristall skulle kunna användas som ett gitter för att avböja röntgenstrålning. Detta bekräftades av ett experiment, som dels visade att atomerna är regelbundet ordnade i en kristall, dels visade att röntgenstrålningen är en elektromagnetisk vågrörelse. L. erhöll 1914 års Nobelpris i
Information om artikeln
Källangivelse