äktenskap (medellågtyska echtschop)en i särskilda former ingången förbindelse mellan två personer. Äktenskapet är i de flesta samhällen en social institution som fyller en rad olika funktioner för familjelivet. Äktenskapet ger det sexuella förhållandet mellan makarna en särskild legitimitet och bildar ramen för den biologiska reproduktionen och för barnens uppfostran. Det brukar medföra gemensamt boende och även i

(58 av 428 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Juridiska aspekter på äktenskap

Ett äktenskap kan ingås av två personer genom vigsel, i civil (borgerlig) eller kyrklig regi. Sedan 2009 kan personer av samma kön gifta sig. Reglerna knutna till äktenskapet återfinns i huvudsak i äktenskapsbalken.

Genom vigseln ingår makarna ett avtal med varandra. Det gäller inte enbart samhörighet, äktenskapet innebär också att respektive partner går med på att omfattas av särskilda regler.

De regler som styr makarnas ekonomiska förhållanden kallas för giftorätt. Giftorätt innebär i korthet ett latent anspråk på halva nettovärdet

(80 av 729 ord)

Synen på äktenskapet i den antika världen

Äktenskapsformen hos antikens greker och romare skapade monogama kärnfamiljer, där mannen hade den juridiska och ekonomiska kontrollen. Polygyni förekom bland de makedonska kungarna och efter deras föredöme hos hellenistiska kungar men förekom så vitt man vet inte någon annanstans; polyandri var helt okänd. Då gifta kvinnor hade kortare medellivslängd än män på grund av den höga dödligheten genom infektioner, särskilt i samband med den första barnsbörden, var giftermål mellan änklingar och unga flickor vanliga.

Den gifta kvinnans ställning varierade starkt

(80 av 604 ord)

Kristendomens äktenskapssyn

Kristen syn på äktenskapet har sitt ursprung i Jesu krav att det skall vara monogamt och livslångt. Detta var också den tidiga kyrkans uppfattning, och många ogillade omgifte också efter den ena

(32 av 223 ord)

Medverkande

  • Bengt Malcus
  • Caroline Sörgjerd
  • Jan Ovesen
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

A. Agell, Familjerätt 1, Äktenskap, samboende, partnerskap (1995);
Robin Fox, Kinship and Marriage (1967);
W. Kasper, Kärlek och trohet: Om det kristna äktenskapets teologi (svensk översättning 1980);
O. Sundby, Luthersk äktenskapsuppfattning (1959);
C. Sörgjerd, Reconstructing Marriage in a Changing Legal and Societal Landscape (2011);
L. Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m. (1990);
G. Walin (utgivare), Föräldrabalken och internationell föräldrarätt (4:e upplagan 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, äktenskap. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/äktenskap