familj (jämför familia), grupp människor som förenas genom en kombination av exempelvis äktenskap, partnerskap, adoptionskap och blodsförvantskap. Traditionellt har familjen i de flesta kulturer betraktats som basen för den samhälleliga organisationen. Grundläggande vid bildandet av nya familjer är det generella förbudet mot incest: barnen i ett förhållande tvingas söka sina partner ur andra familjer. Genom detta

(56 av 391 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Inom många kulturer har det vanligaste mönstret varit dels att de allra flesta människor ingick äktenskap, dels att detta som regel skedde vid unga åldrar. Klart avvikande från detta mönster var fram till början av 1900-talet det så kallade europeiska giftermålsmönstret, som innebar en mindre andel gifta av befolkningen samt att äktenskapsåldern var hög. I Västeuropa var familjebildningen beroende av tillgång på jord. Där stor knapphet rådde (exempelvis på Island och Färöarna) reglerades, eller till

(75 av 530 ord)

Postindustriella familjebildningar

Med 1900-talets framväxt av en i såväl demografiskt och sociologiskt avseende dominerande urban befolkning, och därtill en större värderingsmässig rörlighet, har tydliga förändringar i familjeinstitutionen ägt rum.

Höga skilsmässotal och ett växande antal barn födda utom äktenskapet har sedan slutet av 1900-talet utmanat kärnfamiljsnormen. Därmed har den traditionella familjebildningen

(49 av 344 ord)

Familjen som juridiskt begrepp

I regeringsformens (RF) stadganden om statsskickets grunder fastslås bland annat att det allmänna ska värna den enskildes privatliv och familjeliv. Några omedelbara rättsverkningar följer emellertid inte härav. I brottsbalken (BrB) finns

(31 av 210 ord)

Medverkande

  • Anders Agell
  • Bernhard Helander
  • Hans Norman
  • Ingvar Svanberg

Litteraturanvisning

Sten Carlsson, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor: Ogifta kvinnor i det svenska ståndssamhället (1977);
D. Gaunt, Familjeliv i Norden (1983);
J. Hajnal, ”European Marriage Patterns in Perspective” i D.V. Glass & D.E.C. Eversley (utgivare), Population in History (1965);
P. Laslett & R. Wall (utgivare), Household and Family in Past Time (1974);
C. Lévi-Strauss, ”The Family”, H.L. Shapiro (utgivare), Man, Culture and Society (rev.uppl. 1971);
H. Norman (utgivare), Den utsatta familjen (1983);
M.B. Sussman & S.K. Steinmetz (utgivare), Handbook of Marriage and the Family (1987);
C. Winberg, Folkökning och proletarisering (1975);
J. Yanagisako, ”Family and Household: The Analysis of Domestic Groups”, Annual Review of Anthropology 1979.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, familj. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/familj