fiskar
fiskar, Piʹsces, sammanfattande benämning på vattenlevande, gälandande djur i klasserna pirålar, nejonögon, broskfiskar och benfiskar. Innebörden i ordet
(18 av 125 ord)Utvecklingshistoria
De utvecklingshistoriskt mest ursprungliga fiskar som existerar i dag är rundmunnarna, dvs. klasserna pirålar och nejonögon med 39 respektive 41 kända arter. Pirålar saknar ryggkotor och räknas utvecklingshistoriskt som systergrupp till övriga ryggradsdjur. Nejonögon har rudimentära ryggkotor av brosk och anses vara systergrupp till käkförsedda ryggradsdjur.
De tidigaste rundmunnarna, pansarpirålar och pansarnejonögon, var små fiskar, sällan mer än 15 cm långa, och
(62 av 442 ord)Nutida fiskar
Fiskarna omfattar ca 21 800 kända arter, och uppskattningar anger det faktiskt existerande antalet till
(15 av 98 ord)Utseende
De minsta fiskarterna blir omkring 1 cm långa; allra minst är atomstubb (upp till 10,2 mm). Sveriges minsta fiskart är simpstubb, som blir 39 mm lång. Den största nu levande fisken är valhaj, som rapporteras kunna bli upp till 18 m lång (13,7 m har uppmätts). Den största sötvattensfisken är mal (5 m), som också finns i Sverige. Den största fisken
(61 av 408 ord)Anatomi
Fiskarnas inre skelett utgörs av brosk eller ben. Det uppdelas i skallen (neurokraniet; omsluter hjärnan), gälbågsskelettet (visceralkraniet; utgörs av gälbågar och därur avledda element,
(24 av 170 ord)Andning
Vatten innehåller mycket små mängder löst syre, endast 1/30 av luftens syrehalt. Detta ställer krav på att det hos fiskar finns
(21 av 149 ord)Cirkulationen
Cirkulationen är sluten. Brosk- och benfiskar har i strupområdet ett hjärta, som består av vensäck, förmak och kammare, samt en hjärtbulb av varierande byggnad. Från hjärtat pumpas blodet via gälartärer till gälarna, varifrån andra artärer för
(36 av 257 ord)Flytförmågan
Flytförmågan i vatten har betydelse för fiskens möjlighet att hålla sig kvar på ett visst djup. Neutral flytförmåga innebär minsta nödvändiga energiåtgång och åstadkommes på olika sätt. Hajar saknar simblåsa och kan
(32 av 222 ord)Temperatur
Fiskar är ektoterma, dvs. de har ungefär samma temperatur som omgivningen, och är som regel anpassade för ett begränsat temperaturområde.
(20 av 142 ord)Nervsystem
Hjärnan är liksom hos andra ryggradsdjur uppdelad i distinkta regioner. Lillhjärnan saknas
(12 av 84 ord)Sinnen
Fiskarna orienterar sig i huvudsak med hjälp av syn, hörsel, sidolinjesystemet, elektroreceptorer, lukt och smak.
Syn. Fiskar är genomgående närsynta. Fiskögat utmärks av att linsen inte kan ändra form och att hornhinnan är jämntjock. Linsen buktar ut genom iris, och hela ögat är vanligtvis något utstående (glosögon). Ackommodationen sker genom att linsen flyttas av muskulaturen. Fiskarnas förmåga att urskilja färger varierar med livsmiljön och är bäst utvecklad hos arter som lever i klara, grunda vatten.
Ljud fortplantas 4,8 gånger
(79 av 563 ord)Färger
Fiskarnas färger utgörs dels av pigmentfärger (rött, gult, brunt och svart), dels av strukturfärger. Pigmenten finns i särskilda celler, kromatoforer. Genom reglering av pigmentkornens läge i
(26 av 180 ord)Fortplantning
De flesta fiskar är tvåkönade och lägger ägg (romkorn) som befruktas utanför honans kropp (ovipari). Många olika anpassningar syftar till att säkra överlevnaden hos äggen, vilkas utveckling tar från någon dag upp till ett halvår, beroende på art. Många pelagiska marina fiskar
(42 av 298 ord)Föda
Fiskarnas föda innefattar växter, protozoer, ryggradslösa djur och andra fiskar. Insekter är en viktig föda för vissa sötvattensfiskar. Växtätarna är relativt få och håller sig vanligtvis till fastsittande alger eller växtplankton, eftersom högre växter är mindre allmänna i vatten än på land och växter dessutom har ett lågt energivärde.
(49 av 348 ord)Fiskar på land
Fiskarnas hud och gälar tål inte uttorkning. Vissa arter förflyttar sig dock regelbundet på land. Sådana är t.ex. ål, som ibland
(21 av 144 ord)Havsfiskar
Omkring 70 % av jordens yta upptas av hav, men bara 58 % av jordens fiskarter är marina. De som lever i öppna havets ytvatten (epipelagiska fiskar) utgör drygt 1 %
(31 av 195 ord)Kustvattensfiskar
De grunda kustvattnen hyser drygt 45 % av världens fiskarter. Det är i synnerhet korallreven som är artrika, särskilt med avseende på taggfeniga fiskar. Andra miljöer
(26 av 173 ord)Vandring
De flesta fiskar företar någon form av vandring, till lekplatser eller födoområden. Pelagiska fiskar kan t.ex. följa bytesorganismernas
(18 av 125 ord)Sötvattensfiskar
Sötvattensfiskarna, som utgör 41 % av världens fiskarter, är förhållandevis många med tanke på att sötvattnen utgör bara 1 % av den yta på jorden som är vatten. Merparten är ostariofyser, t.ex. karpfiskar, malar och
(35 av 229 ord)Sveriges fiskfauna
Den svenska sötvattensfiskfaunan omfattar 40 rena sötvattensfiskarter och ytterligare tolv arter som också förekommer i marin miljö. Under den senaste istiden var Skandinavien istäckt. Runt den smältande isen levde arktiska fiskar, t.ex. hornsimpa, rödingar och sikfiskar. När isen smält och landet höjt sig blev några sådana arter kvar, som ishavsrelikter.
(50 av 355 ord)Farliga fiskar?
Fiskar är sällan farliga för människor. Få rovfiskar, bland dem särskilt några hajarter, kan attackera människor.
(16 av 114 ord)Sjukdomar
Nedan beskrivs sjukdomar hos viltlevande och odlade fiskar; för sjukdomar hos akvariefisk, se akvarium. Precis som jämnvarma djur har fiskar ett immunförsvar som skyddar
(24 av 169 ord)Virussjukdomar
Viral hemorragisk septikemi (VHS, Egtvedssjuka) orsakas av ett rhabdovirus och kan förekomma hos regnbåge, öring, harr, piggvar och gädda. Viruset har också påvisats hos strömming, torsk, kolja och skarpsill, men då utan sjukdomssymtom. Symtomen är förändrat beteende och onormalt simsätt. Blödningar i skelettmuskulaturen och de inre organen
(47 av 331 ord)Bakteriella sjukdomar
Det finns flera bakteriella sjukdomar hos fiskar; här nämns några av de viktigaste. Renibakterios (bacterial kidney disease, BKD, bakteriell njurinflammation) kan förekomma hos såväl viltlevande som odlade laxfiskar i alla åldrar i både söt- och saltvatten. Den orsakas av bakteriearten Renibacteʹrium salmoninaʹrum, som överförs antingen från moderfisk till rom
(49 av 343 ord)Parasitsjukdomar
De flesta parasiter orsakar ingen större skada i sitt värddjur. Emellertid kan parasiter ibland
(14 av 96 ord)Svampsjukdomar
Svampsjukdomar är vanliga hos såväl vild som odlad fisk i alla åldrar. Den vanligaste svampinfektionen i sötvatten är saprolegnios, som orsakas av olika arter i svampsläktet
(26 av 180 ord)Miljöorsakade sjukdomar
Fiskar är indikatorer på tillståndet i våra vattendrag. Vid förändringar i miljön som orsakar försämrad
(15 av 103 ord)Överföring av smitta till människa
De flesta smittämnen som orsakar sjukdom hos fisk är med några få undantag inte överförbara till
(16 av 112 ord)Utnyttjande
Fisk hör till människans basföda, och det rör sig då i huvudsak om fisk som fångas i fria vatten. Odling eller uppfödning av fisk i dammar är dock känd sedan den tidiga antiken. Under 1960- och 70-talen bedrevs ett mycket hårt fiske, som överexploaterade de rikare fiskevattnen i nordliga hav, samtidigt som föroreningar
(53 av 374 ord)Hot
Hotet mot fiskarna utgörs inte enbart av överfiske på bred front.
(11 av 78 ord)