genetik
genetik (till grekiska geʹnesis ’ursprung’, ’uppkomst’), ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation. Den engelska benämningen på vetenskapen, genetics, introducerades 1905 av William Bateson.
Människan har sedan urminnes tider funderat kring orsakerna till att vetekorn ger upphov till veteplantor, att hundar föder hundvalpar och att barn liknar sina föräldrar trots att varje person är särpräglad och inte en kopia av föräldrarna. Utan kunskap om de principer och
(80 av 1999 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
F.J. Ayala & J.A. Kiger, Jr., Modern Genetics (1980);
G. Mendel, Försök med växtbastarder (svensk översättning 1965);
A. Müntzing, Ärftlighetsforskning (5:e upplagan 1977);
A.H. Sturtevant, A History of Genetics (1965);
F. Vogel & A.G. Motulsky, Human Genetics (2:a upplagan 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
genetik.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genetik