markgreve
markgreve (medeltidslat. maʹrchio, tyska Markgraf), medeltida titel (tidigast nämnd 800), ursprungligen för underordnade grevar i en mark (gränsland), från och med Ludvig I (den fromme) för markens ledare.
I Italien användes titeln redan på 900-talet av vissa familjer utan markgrevskap, och den upptogs senare även av andra härskare (t.ex. i Baden kring 1050). Jämför markis.
Information om artikeln
Källangivelse