Peruʹ, stat i västra Sydamerika; 1,3 miljoner km2, 33,8 miljoner invånare (2023).

(12 av 83 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Peru består av tre naturregioner: en ökenartad kustslätt i väster, Andernas bergsområde i de mellersta delarna och Amazonasbäckenets skogklädda lågland i nordöstra Peru. Höjdförhållanden och vindar

(26 av 181 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Peru består av tre geografiska huvudregioner, alla utsträckta i nordväst–sydöstlig riktning.

Den västligaste är kustslätten, som är en smal, 40–50 km bred, torr och ökenartad kustremsa med sandöknen Sechuras längst i nordväst, avsmalnande

(33 av 234 ord)

Klimat

Höjdförhållanden och vindar ger mycket olika klimatförhållanden i väster och öster. Kustslätten är torr med en

(16 av 114 ord)

Växtliv

Längs kusten i södra och meller­sta Peru, där havsdimmorna sveper in, utbreder sig en av örter dominerad vegetation som kallas loma. I

(22 av 156 ord)

Djurliv

Faunan är synnerligen rik på grund av de mycket varierande biotoperna. Bl.a. finns det mer än 1 700 arter fåglar (artrikaste landet i världen) och ca 340

(27 av 184 ord)

Naturskydd

År 2010 fanns det nio nationalparker i Peru. De största var

(11 av 75 ord)

Befolkning

Peru har en genomsnittlig befolkningstäthet av 25 invånare per km2. En stor del av invånarna bor i kustregionen, medan den östra delen med Andernas östra bergssluttningar och den angränsande regnskogen, som utgör över 60 procent av landets yta, hyser endast cirka 5 procent. 2023 bodde 79 procent av landets befolkning i städer, av vilka Limas storstadsområde (inklusive

(57 av 410 ord)

Språk

Spanska är officiellt språk och modersmål för ca 84 % av landets

(12 av 58 ord)

Religion

Inkarikets religiösa arv är levande i den andinska folkliga fromheten, trots

(11 av 78 ord)

Utbildning

Utbildningsväsendet i Peru har sedan 1960-talets början expanderat starkt i samband med den snabba urbaniseringen. Samtidigt har statens inflytande över styrning och finansiering ökat.

(24 av 167 ord)

Sociala förhållanden

Liksom de flesta andra länder i Sydamerika präglas Peru av stora sociala skillnader. Levnadsstandarden varierar mycket beroende på klass, etnisk tillhörighet och mellan regioner. De spansktalande mestiserna utgör majoriteten av en

(31 av 215 ord)

Näringsliv

Efter ett krisdrabbat 1980-tal infördes under 1990-talet ett strängt stabiliserings- och omstruktureringsprogram med genomgripande ekonomiska reformer,

(16 av 114 ord)

Jordbruk

Omkring hälften av Perus jordbruksareal ligger i det andinska höglandet, där odling av majs och potatis till självhushåll dominerar men även

(21 av 143 ord)

Skogsbruk

Andernas östra sluttningar och den angränsande regnskogsregionen i öster utgör över

(11 av 74 ord)

Fiske

Från att ha varit av liten betydelse i början av 1950-talet expanderade Perus fiske till

(15 av 105 ord)

Mineral

Peru har rika mineraltillgångar, band annat guld, koppar, zink, silver, bly, tenn och järn, och hör till världens främsta producenter och exportörer av flera

(24 av 168 ord)

Energi

Peru har stora energitillgångar i form av fossila bränslen. Förutom olja finns

(12 av 85 ord)

Industri

Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näring. Främst är det koppar som

(12 av 80 ord)

Utrikeshandel

Avregleringar och en övervärderad valuta gjorde att importen successivt ökade under

(11 av 69 ord)

Turism och gastronomi

Peru är ett av Sydamerikas främsta turistländer. Landet besöktes 2015 av 3,5 miljoner turister, och turismen bidrar med cirka 10 procent till både BNP och sysselsättning. Landet har flera stora turistmål såsom städerna Lima och Cuzco, inkastaden Machu Picchu samt höglandet med bland annat Titicacasjön.

image/jpeg

Peru. Machu Picchu, som ruinstaden ter sig när när man kommer fram på inkaleden från Cuzco.

Huvudstaden Lima ger ett motsägelsefullt

(67 av 475 ord)

Kommunikationer

Oländiga terrängförhållanden med öken och Andernas bergmassiv försvårar landets kommunikationer. Perus järnvägsnät hade 2010 en total längd av 2 000 km; två linjer förbinder kusten

(25 av 169 ord)

Massmedier

I Peru finns cirka 40 dagstidningar. De största och viktigaste dagstidningarna ges ut i Lima:

(15 av 104 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Perus författning antogs 1993 efter en folkomröstning. Enligt den tillkommer den verkställande makten

(13 av 91 ord)

Politik

Perus turbulenta politiska historia har i hög grad kommit att påverka dess partisystem. De flesta av dagens partier är av relativt sent datum och partisystemet är flytande. Ett undantag utgör dock Alianza Popular Revolucionaria Americana (APRA), som sedan 1930-talet varit en drivande oppositionell kraft i peruansk politik. APRA grundades som ett socialdemokratiskt parti men den ideologiska inriktningen har skiftat och partiets inflytande har minskat.

Under Alberto Fujimoris styre på 1990-talet försvagades de traditionella politiska partierna och ersattes av nya allianser

(80 av 675 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen är i huvudsak kodifierad, bl.a. i civillag, civilprocesslag, handelslag, strafflag

(11 av 48 ord)

Mänskliga rättigheter

Organisationer upplever att de motarbetas av politiker i frågor som rör miljö och urfolks rättigheter. Peru har implementerat ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk och har dessutom infört en lag som kräver att lokalbefolkningen måste rådfrågas innan utvinning av naturresurser sker. Trots detta tas urfolkens rättigheter sällan i beaktande. Under 2000-talet har oroligheter

(54 av 372 ord)

Försvar

Försvaret har övergått från värnpliktsförsvar till yrkesförsvar och omfattar 80 000 man med 188 000 man i reserv (2008). Armén,

(20 av 128 ord)

Litteratur

Krönikörerna Pedro Cieza de León, Agustín de Zárate och Pedro Sarmiento de Gamboa skildrade på 1500-talet spanjorernas erövring av Peru och bidrog till att forma bilden av inkariket. Peru fick tidigt en lysande mestisförfattare i

(35 av 249 ord)

Drama och teater

Det tidvis livaktiga teaterlivet i Lima frambragte under 1600-talet två betydande dramatiker:

(12 av 80 ord)

Konst

För Perus äldsta konst och arkitektur se fornamerikansk konst och arkitektur samt inka.

Den europeiska manierismen introducerades i Peru av italienaren Bernardo Bitti mot slutet av 1500-talet. Med

(28 av 198 ord)

Arkitektur

I början av kolonialtiden byggde spanjorerna på äldre inkabyggnader, t.ex. byggdes Santo Domingo-klostret i Cuzco över

(16 av 112 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Under kolonialtiden odlades konstmusiken efter europeiska ideal främst vid katedralerna i

(11 av 78 ord)

Folkmusik och populärmusik

I det andinska området har ändblåsta kantflöjter av quenatyp funnits sedan chavínkulturen. Från paracaskulturen har man funnit lertrumpeter och panflöjter (siku). Bland slagverken märks bjällror, skallror och trumman tinya. Av quechuaursprung är sångstilarna arawi och taki, medan wayñu och quashwa är

(41 av 292 ord)

Förhistoria

Spår av jägare och samlare i grottorna Guitarrero i norr och Pikimachay i söder går tillbaka till åtminstone cirka 10 000 f.Kr.; en nära dubbelt så hög datering för den senare platsen har

(33 av 223 ord)

Historia

Spanjorerna hörde talas om inkariket på 1520-talet (se inka). Francisco Pizarro marscherade 1532 med en liten spansk här mot rikets kärnområden, och samma år tillfångatogs inkahärskaren Atahualpa i Cajamarca. Cuzco, inkarikets huvudstad, intogs och plundrades året därpå, och den spanska huvudstaden Ciudad de los Reyes (nuvarande Lima) anlades 1535. Efter erövringen följde nästan tjugo år av blodiga

(57 av 407 ord)

Peru under 1900-talet

Efter några svåra år efter nederlaget i kriget mot Chile gick Peru in i en gynnsammare utvecklingsfas. Ett visst mått av politisk stabilitet uppnådde landet under presidenterna Nicolás de Piérola (1839–1913, president 1895–99), José Pardo (1864–1947, president 1904–08 och 1915–19) och Augusto Leguía (president 1908–12 och 1919–30). Samtidigt utvecklades en dynamisk exportekonomi, baserad på bland annat socker, bomull, silver, gummi, ull, koppar och olja.

På 1920-talet växte nya politiska strömningar fram i landet,

(73 av 520 ord)

Politiskt oroligt

Fujimoris efterträdare Alejandro Toledo (född 1946) valdes med god marginal 2001 och blev Perus första president med quechuapåbrå. Hans presidentskap blev dock, trots goda ekonomiska tillväxtsiffror, alltmer problematiskt med upprepade strejker och protester mot regeringens ekonomiska politik. 2005 anlände Fujimori till Chile med avsikt att ställa upp i 2006 års peruanska presidentval men han greps 2007 av chilensk polis och utlämnades till Peru, där han ställdes inför rätta för korruption och maktmissbruk och dömdes till 25 års fängelse. I det dramatiska

(81 av 594 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Dag Retsö
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Hernán Horna
  • Jan von Konow
  • Jan-Åke Alvarsson
  • Jessica Christoffersen
  • Joakim Olofsson
  • Johan Schmidt
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Magnus Hedin
  • Lennart Weibull
  • Manfred Hofmann
  • Mauricio Rojas
  • Melina Solcà
  • Michael Bogdan
  • Mikael Román
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Noel Broadbent
  • Pedro da Cruz
  • Pedro van der Lee
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
M. Elander & S. Widstrand, Safari till världens finaste viltområden (1993);
J. Fjeldså & N. Krabbe, Birds of the High Andes (1990).
Litteratur:
Kjell A. Johansson, Latinamerikansk prosa från Isabel Allende till René Vazquez Diaz (1990).
Historia:
Jelke Boesten, Intersecting Inequalities: Women and Social Policy in Peru (2010);
Peter Flindell Klarén, Peru: Society and Nationhood in the Andes (2000);
F.B. Pike, The Modern History of Peru (1967);
L. Seligmann, Between Reform & Revolution: Political Struggles in the Peruvian Andes, 1969–1991 (1995);
H. de Soto, Den andra vägen (svensk översättning 1989);
R. Thorp & G. Bertram, Peru 1890–1977 (engelska, 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Peru. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/peru