anatomiʹ (nylatin anatomiʹa, grekiska anatomēʹ ’sönderskärande’, ’sönderdelande’), vetenskap som studerar människokroppens, djurens och växternas byggnad.

Beträffande anatomisk information om människan, se skelett och brösthåla samt artiklar om enskilda kroppsdelar, organ och organsystem (t.ex. arm, hand, ben, fot, huvud, hjärna, hjärta, lever, njure, blodomlopp och skelettmuskulatur).

Människokroppens anatomi brukar också kallas humananatomi. Den makroskopiska anatomin beskriver uppbyggnaden som den ses

(59 av 419 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Aristoteles bedrev på 300-talet f.Kr. ingående anatomiska studier, främst genom dissektioner av djur. De första mer vetenskapliga dissektionerna av människokroppar gjordes år 320 f.Kr. i Alexandria av Herofilos och Erasistratos. Skälen till att den anatomiska vetenskapen kom att utvecklas var dels ett allmänt naturvetenskapligt intresse, dels

(46 av 328 ord)

Växtanatomi

Växtanatomi betecknar främst läran om växternas inre mikroskopiska byggnad, medan den

(11 av 51 ord)

Medverkande

  • Bertil Sonesson
  • Lars Olof Björn
Källangivelse
Nationalencyklopedin, anatomi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anatomi