diplom (grekiska diʹplōma, egentligen ’något dubbelt sammanvikt’), offentlig handling, urkund, särskilt om medeltida brev. I synnerhet sedan medeltidsbreven på 1700- och 1800-talen började utges i diplomatarier har de i Norden mer allmänt kommit att benämnas diplom, ett ord som under antiken användes för ämbetsskrivelser, särskilt kejserliga sådana. Den i nyare tid återupplivade benämningen anses framför allt gå tillbaka på Jean Mabillons arbete De re diplomatica

(65 av 462 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Birgitta Fritz

Litteraturanvisning

A. von Brandt, Werkzeug des Historikers: Eine Einführung in die Historischen Hilfswissenschaften ( 10:e upplagan 1983);
B. Fritz, ”De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början. En arkivhistorisk översikt”, Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1976–77;
A. Giry, Manuel de Diplomatique ( 1925);
J. Liedgren, ”Bevarade och föreskrivna typer av svenska urkunder från 1300-talets mitt”, Archivistica et mediaevistica Ernesto Nygren oblata 1956;
H. Schück, Rikets brev och register. Arkivbildande, kansliväsen och tradition inom den medeltida svenska statsmakten ( 1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, diplom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diplom