etermedieindustri
etermedieindustri, den industri som sysslar med produktion och utsändning av TV- och radioprogram; begreppet omfattar också produktion och distribution av denna typ av apparatur. Ett starkt samband existerar med besläktade delar av underhållnings- och medieindustrierna. Den moderna radio- och televisionsindustrin är ett resultat av en process som startade direkt efter första världskriget. Nationella marknader blev centrala för branschen. Dessa nationella marknader var i sin tur hårt statligt kontrollerade, samtidigt som de dominerades av antingen
(74 av 523 ord)Allmänna utvecklingslinjer
Centralt för framväxten av den moderna etermedieindustrin är Guglielmo Marconis radioinnovation (1896) och Lee De Forests introduktion av vacuumröret (1907–08), vilket möjliggjorde förbättrade röstutsändningar över långa avstånd. Innovationerna hade betydelsefulla effekter på de redan vid denna tid nationellt organiserade telefon- och telegrafisektorerna (se elektronikindustri). Dessa effekter fick avgörande betydelse för etermedieindustrins framtida utveckling. Under
(54 av 380 ord)Utvecklingen i USA
I USA fördelade den statliga myndigheten Federal Communications Commission (FCC) sändningstillstånd. Denna myndighets betydelse för den amerikanska, och därmed indirekt på den globala, etermedieindustrin bör understrykas. Det är genom FCC som monopol och oligopol skapats, men det är samma myndighet som under vissa perioder bidragit till branschförändringar genom att med trustlagstiftningen i ryggen kräva utförsäljningar av företag som växt sig för starka eller förbjuda fusioner. Det är alltså genom FCC som krav på reglering eller liberalisering kanaliserats.
RCA och CBS
(80 av 561 ord)Utvecklingen i Västeuropa: Den statliga epoken
I Storbritannien, som blev mönsterbildande i Europa, startades 1923 radiomonopolet BBC (British Broadcasting Company) av sex radioapparatproducenter. Verksamheten finansierades av licensavgifter. Företaget förstatligades 1927, bytte namn till British Broadcasting Corporation och blev efter detta också ensamt televisionsföretag. Både som den första public service-organisationen och för introduktionen av en fungerande
(49 av 338 ord)Utvecklingen i Västeuropa: Fragmentiseringen av marknaden
Över hela Europa har de klassiska, statligt dominerade etermediesektorerna de senaste decennierna minskat i betydelse medan privata företagsgrupper efter hand växt. I det senaste utvecklingsskedet syns tydliga tecken på att de ledande intressenterna blir internationella, samtidigt som en snabb teknikkonvergens mellan etermediesektorn och telekommunikationssektorn inletts.
Att politiska oppositionsgrupper hade utelämnats från sändningarna gjorde monopolen känsliga för majoritetsförändringar. I länder som Italien, Frankrike och Spanien var både introduktionen av nya kanaler och tillåtandet av privatfinansierad verksamhet knuten till politiska omvandlingsprocesser. Kraven
(80 av 553 ord)Globaliseringens drivkrafter och etermedieindustrins övergång till underhållningsindustri
Under de senaste decennierna har dessa europeiska företagsgrupper kommit att knytas allt närmare till de stora amerikanska grupperna. Även stora japanska tillverkare av elektronisk apparatur har varit drivande i denna ytterst snabba fusionerings- och konvergensprocess.
Orsaken till den snabba internationella konsolideringen är de starka stordriftsfördelar som finns i etermedieindustrin. Att driva en stor mängd lokala stationer med en omfattande, centralproducerad programvara är väsentligt, tillgång till ett stort internationellt stationsnät för att fördela kostnader för dyra sändningstillstånd för filmer eller sportevenemang
(80 av 735 ord)Sverige
En speciell organisationsform valdes i Sverige för public service-radion på 1920-talet. Monopolformen för distributionen valdes även här, men lokalt förankrade radioklubbar deltog till en början i programverksamheten. Dominerande ägare i AB Radiotjänst blev dagspressen genom Tidningarnas Telegrambyrå (se TT Nyhetsbyrån), som också stod för nyhetsförmedlingen i det nya mediet. Televerket fick monopol på distributionen. Utrustningsindustrin förblev privatägd; Luxor i Motala och LM Ericssons tillverkning av märket Radiola kan nämnas som exempel.
De första decenniernas radioutbyggnad präglades av dagspressens ägardominans. Rädslan
(80 av 585 ord)Hårdvarutillverkningen
Med hårdvarutillverkning avses här tillverkning av apparatur med anknytning till etermedierna, främst radio- och TV-apparater, grammofoner och band- och videospelare.
Denna tillverkning kan knytas till tre generationer företag. Den första tillhör den elektronikindustri som uppstod kring sekelskiftet 1900, normalt med nära anknytning till telefonindustrin. Den andra växte
(47 av 329 ord)Geografisk spridning och industrivandring
När tillverkningen av denna typ av produkter alltmer kom att domineras av ett relativt enkelt monterande av elektroniska kretsar försköts den mot låglöneregioner; frihandelns samtidiga genombrott blev således betydelsefullt.
Till att börja med skapade detta
(35 av 248 ord)Strukturella problem och nya produkter
För de klassiska amerikanska och europeiska elektronikföretagen innebar utvecklingen att konkurrensen hårdnade och prispressen ökade. Redan runt 1970–75 var effekterna synliga i många företag. Denna utveckling möttes på flera sätt. I många fall fusionerades företag med varandra, i andra såldes hela divisioner av
(43 av 286 ord)