fridslagstiftning, lagar till skydd för frid och rättstrygghet i samhället. Utfärdandet av dessa lagar präglade i hög grad den medeltida lagstiftningen alltifrån slutet av 900-talet såväl på den europeiska kontinenten som i de nordiska länderna. Föreställningen att det ålåg fursten i ett land att se till att frid och ordning rådde i landet möter man redan i frankiskt källmaterial från 600-talet. Germanerna tycks ha upptagit tanken på kungen som freds- och fridsfurste från kristendomen.

Det var också från kyrkan initiativet

(80 av 655 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Göran Inger

Litteraturanvisning

K. Kroeschell, Deutsche Rechtsgeschichte 1 ( bis 1250) ( 1992);
S.U. Palme, ”Fridslagstiftning”, Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid ( 1956–78);
E. Sjöholm, Sveriges medeltidslagar: Europeisk rättstradition i politisk omvandling ( 1988);
G. Åqvist, Frieden und Eidschwur: Studien zum mittelalterlichen germanischen Recht ( 1968).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fridslagstiftning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fridslagstiftning