frihetstiden, den period i Sveriges historia som sträcker sig från riksdagens avskaffande av enväldet 1719 till Gustav III:s statsvälvning 1772. Namnet syftar

(22 av 147 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Hattar och mössor

Den grupp som störtat Horns regim kom att kallas hattar, medan deras motståndare benämndes mössor (se hattpartiet och mösspartiet). De var dock inte partier i vår tids mening. De utgjorde grupperingar bland riksdagsmännen men var föga aktiva mellan riksdagarna.

(39 av 278 ord)

Folkökning och skiftesreform

Böndernas position förbättrades också av goda lantbrukskonjunkturer. En allmän folkökning kan klart avläsas i statistiken, som flödar rikligt från det 1749 inrättade Tabellverket. Framför allt växte landsbygdens

(27 av 187 ord)

Framsteg och tillbakagång

Metallexporten utgjorde ryggraden i utrikeshandeln. En statlig satsning på vetenskap och teknik gynnade bergsbruk och manufakturer. Hattarna gav med den 1739 inrättade manufakturfonden statligt stöd till textil-, metall-, tobaks-

(29 av 204 ord)

Slutet på frihetstiden

Fredrik I och Adolf Fredrik hade accepterat sina roller som konstitutionella monarker, men den

(14 av 86 ord)

Medverkande

  • Harald Gustafsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, frihetstiden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frihetstiden