genom
genom [jeno:ʹm] (av gen), den sammantagna arvsmassan hos en levande organism, bestående av DNA. Även virus, som inte är levande organismer i strikt bemärkelse, har genom. Dessa kan bestå av endera DNA eller RNA.
Hos
(35 av 249 ord)Genomets funktion
Genomet har två funktioner. För det första ska det lagra och föra det genetiska arvet vidare till dottercellerna vid varje celldelning. För det andra ska genomets genetiska information användas för att bestämma proteinernas sammansättning.
Överföringen av det genetiska arvet sker genom att DNA-innehållet och därmed
(45 av 319 ord)Kartläggning av genom
Genomets biologiska egenskaper definieras av ordningsföljden av nukleotiderna i DNA. För avläsningen av denna ordningsföljd har alltmer avancerade metoder för DNA-sekvensering utarbetats. Helautomatiska sekvenseringsmaskiner har varit en förutsättning för
(29 av 207 ord)Människans genom
Den första sekvenseringen av människans genom utfördes dels inom det internationella offentligt finansierade Human Genome Project, HGP, dels av det amerikanska företaget Celera Genomics. Konkurrensen mellan dessa organisationer resulterade i ökande resursinsatser, vilket medförde att analysen av människans genom fortskred betydligt snabbare än vad som ursprungligen förutsågs.
En första ”arbetsskiss” av genomet presenterades
(53 av 375 ord)Genetisk variation mellan människor
Den genetiska variationen mellan människor är ofullständigt studerad, bl.a. eftersom endast ett fåtal individer donerat det DNA som sekvenserats hittills. Man har funnit att variabla nukleotider, SNP, förekommer i en frekvens av en
(33 av 229 ord)Ärftliga sjukdomar
För ärftliga sjukdomar som orsakas av en enda gen, s.k. monogent betingade sjukdomar, har man identifierat drygt 1 000
(19 av 126 ord)Andra arters genom
Tack vare de nya teknikerna för DNA-sekvensering har ett mycket stort antal genom kunnat avläsas fullständigt. Dessa inkluderar genom från människor med olika etniskt ursprung, hundratals däggdjur och tusentals bakterier. Se tabellen.
Jämförande studier av olika arters genom kallas komparativ genomik. Jämförelserna underlättar identifikation av geners funktion och kan ge information om evolutionen. Härvid studeras homologa gener, dvs. gener som har likartad funktion och därmed liknande sekvenser. Hälften av bagerijästcellens gener har motsvarigheter hos människan, och ca 75 % av människans
(81 av 568 ord)