insekter (latin inseʹcta ’insekter’, egentligen ’djur försedda med inskärningar’ (översättning av likabetydande grekiska eʹntoma), bildning till iʹnseco ’skära in i’, ’skära igenom’), Hexaʹpoda, överklass i stammen leddjur.

Till skillnad från andra leddjur är kroppen hos insekterna indelad i tre tydligt olika delar: huvud, mellankropp och bakkropp, vilka i sin tur består av tre eller fler segment.

På huvudet finns ett par antenner och tre

(64 av 452 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Byggnad

Insektskroppens tre avsnitt, huvud, mellankropp och bakkropp, vilka ofta är tydligt åtskilda.

(12 av 85 ord)

Huvud

Huvudet är uppbyggt av fem (enligt vissa uppfattningar sex) segment.

Ögon

Hos egentliga insekter finns ett par fasettögon, som består av ett antal delögon (ommatidier). Hos urinsekter och de

(29 av 202 ord)

Mellankropp

Mellankroppen (thorax) består av tre segment, fram-, mellan- och bakbröst (pro-, meso- respektive metathorax).

Ben

Insekter har tre par ben, ett vardera på fram-, mellan- och bakbröstet. Varje ben är segmenterat och består av

(34 av 242 ord)

Bakkropp

Bakkroppen (abdomen) består av elva segment (tolv enligt vissa forskare; hoppstjärtar har endast sex eller färre),

(16 av 112 ord)

Färg och form

Insekter har ett välutvecklat färgseende. Många insekter, bland annat bin och dagfjärilar, kan uppfatta även UV-ljus (men ofta inte rött). Därför spelar färger stor roll i olika sammanhang i insektsvärlden. De kan användas som ett led i uppvaktnings- och igenkänningsprocessen inför parningen.

Färgerna kan vidare tjäna som kamouflage mot angripare (kryptisk

(51 av 361 ord)

Fortplantning

Insekter är skildkönade och fortplantar sig vanligen sexuellt. Hermafroditer är kända endast hos citrussköldlus samt vissa arter puckelflugor. Partenogenes (jungfrufödsel) är däremot ganska vanlig. Hos en del arter eller geografiskt perifera populationer av arter, exempelvis öronvivlar, vissa steklar och vissa flugor, förekommer endast honor, vilka ger upphov till nya honor utan befruktning (så kallad thelytoki). Sådan obligat partenogenes förekommer aldrig hos alla arter av en större grupp insekter (exempelvis familj), vilket tyder på att

(74 av 516 ord)

Individens utveckling och förvandling

(1 av 1 ord)

Direkt utveckling, ametaboli

Hoppstjärtar, larvborstsvansar och fjällborstsvansar har direkt utveckling utan förvandling (ametaboli), vilket innebär att ur ägget kläcks ett djur som i de flesta avseenden utom storleken liknar

(26 av 185 ord)

Ofullständig förvandling, hemimetaboli

Exopterygota insekter, såsom dagsländor, trollsländor, hopprätvingar, skinnbaggar och växtsugare, har en

(11 av 72 ord)

Fullständig förvandling, holometaboli

Endopterygota insekter, såsom fjärilar, skalbaggar, tvåvingar och steklar, har en utveckling med fullständig förvandling (holometabol utveckling).

Larven har ett utseende

(20 av 142 ord)

Flera varianter

På dessa teman finns en hel del variationer. Hos en del insekter, till

(13 av 91 ord)

Levnadssätt och föda

(1 av 1 ord)

Landlevande

Insekter är primärt landlevande, och på land har de framgångsrikt lyckats

(11 av 75 ord)

Sötvattenslevande

En del insekter har sekundärt blivit sötvattenslevande. Många, såsom bäcksländor, trollsländor

(11 av 49 ord)

Havslevande

Mycket få insekter har emellertid lyckats ta havet i besittning; ute

(11 av 75 ord)

Individtäthet

I vissa miljöer kan individrikedomen av insekter vara enorm. I skogsmark kan det finnas mer än 1 000 hoppstjärtar per liter förna. Myggor kan svärma i sådana mängder att de bildar

(31 av 208 ord)

Växtätare

Många insekter är växtätare. Eftersom nästan alla växter skyddar sig mot angrepp genom att producera giftiga eller illasmakande substanser är varje insektsart hänvisad till den eller de växtarter vars gift den under utvecklingens gång

(34 av 242 ord)

Nektar och pollen

Insekter äter ofta pollen och nektar. Nektar är en sockerhaltig vätska som växterna producerar just för att locka till sig insekter så att dessa skall pudras med pollen och transportera pollenet

(31 av 216 ord)

Predatorer

Många insekter är predatorer på andra insekter eller andra ryggradslösa djur. Anpassningarna

(12 av 82 ord)

Parasitoider

En mycket framgångsrik strategi bland insekter är att vara parasitoid, det vill säga att utvecklas inuti (endoparasitoid) eller utanpå (ektoparasitoid) sitt värddjur, vilket till slut blir urätet och dör (jämför parasitism).

Det är alltid larverna som

(36 av 255 ord)

Parasiter

Det är betydligt ovanligare i insektsvärlden att vara parasit – det vill

(12 av 81 ord)

Mutualism

Mutualism – det vill säga en relation där båda parter drar nytta av samlevnaden – är däremot vanlig. Förhållandet mellan blomväxters

(21 av 143 ord)

Sociala insekter och yngelvård

Den mest extrema formen av samarbete har utvecklats hos sociala insekter, det vill säga myror, bin, sociala getingar och termiter. Här byggs stora samhällen upp av besläktade individer tillhörande olika så kallade kaster. Normalt icke-fortplantande arbetare hjälper

(37 av 250 ord)

Insekter och människan

(1 av 1 ord)

Insekter i människans tjänst

Insekterna har inom många områden en genomgripande betydelse för människans liv och hälsa.

(13 av 88 ord)

Insekter som mat och foder

Minst 2 miljarder människor beräknas äta insekter som en del av en traditionell diet. Forskning pågår för att utveckla foderprodukter av insektsprotein för fjäderfä och fiskodlingar.

Över 1 900 arter används som mat. Av de ätna insekterna utgörs 31 procent av skalbaggar, 18 procent av fjärilslarver, 14 procent

(48 av 324 ord)

Skadeinsekter

Många insekter är allvarliga skadegörare på människans grödor och skogar. Besvärliga växtskadegörare finns bland annat i

(16 av 106 ord)

Insekter som sprider sjukdomar

Människan själv angrips av en rad insekter, i synnerhet blodsugare, av vilka flera sprider organismer som medför allvarliga sjukdomar, som årligen drabbar

(22 av 156 ord)

Insekternas utveckling

Insekternas ursprung är inte känt, men troligen är de nära släkt med den utdöda vattenlevande gruppen Euthycarcinoidea.

Den äldsta kända fossila insekten är en hoppstjärt (Rhyniella) som levde under devon (för 400 miljoner år sedan). Den var redan av modern typ och ger inga antydningar om hur en ursprunglig insekt

(50 av 356 ord)

Systematisk indelning

Insekterna indelas i klasserna urinsekter och egentliga insekter främst på grundval av mundelarnas placering. Alternativt betraktas urinsekterna som två separata klasser: Parainsecta med trevfotingar och hoppstjärtar,

(26 av 185 ord)

Medverkande

  • Anita Löfgren
  • Jan Bergström
  • Låtta Skogh
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

M. Chinery, Nordeuropas insekter (svensk översättning, 2:a upplagan 1984);
M. Chinery, Insekter i Europa (svensk översättning 1988);
C.H. Lindroth, Entomologi (1967);
C.H. Lindroth, ”Handledning för insektsamlare”, Svensk insektfauna 1973;
O.W. Richards & R.G. Davies, Imms’ General Textbook of Entomology (10:e upplagan 1977);
W.S. Romoser, The Science of Entomology (2:a upplagan 1981);
Å. Sandhall, Småkryp (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, insekter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/insekter