keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes. Keynesianismen är till skillnad från klassisk och neoklassisk nationalekonomi pessimistisk till marknadsmekanismens förmåga att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin.

Enligt keynesianismen finns det inte någon automatisk tendens till full sysselsättning ens på lång sikt, men möjligheterna att åstadkomma hög sysselsättning med hjälp av framför allt finanspolitiska åtgärder (variationer i skatter och statsutgifter) är

(80 av 1344 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Claes-Henric Siven

Litteraturanvisning

N.G. Mankiw & D. Romer (utgivare), New Keynesian Economics 1–2 ( 1991);
Källangivelse
Nationalencyklopedin, keynesianism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/keynesianism