Kommunal förvaltning i Sverige

De allmänna valen har synkroniserats och valbestämmelserna för riksdags- och kommunalval successivt gjorts enhetliga beträffande valdag, mandatperiod, rösträtt och rösträttsålder, valmetoder, valprocessen etc. I takt härmed har rikspartierna stärkt sin ställning i kommunerna. I samband med rösträttsreformen 1907–09 skedde en övergång från majoritetsval till proportionella val till såväl riksdagen som

Kommunernas befogenheter framgår av kommunallagen och ett antal speciallagar. Huvudprinciperna i dag är desamma som i 1862 års kommunalförordningar. Befogenheterna för kommunen och staden bestämdes i dessa efter en generalklausulsprincip. Kommunen respektive staden fick

För städer och landskommuner tillkom ny kommunallag 1930 men med huvudsakligen formella ändringar. År 1932 gavs möjlighet att överföra ansvaret för folk- och fortsättningsskolan från kyrkan till den borgerliga kommunen i de kommuner som hade kommunalfullmäktige. I städerna hade redan tidigare en motsvarande reform införts. Den nya välfärdspolitik som inleddes under 1930-talet på det sociala och ekonomiska fältet fick en stark kommunal prägel och betydde ett genombrott för

Kommunernas uppgifter vidgades under loppet av 1900-talet i takt med industrialisering och urbanisering. Huvudlinjen har varit decentralisering från staten till kommunerna, inom framför allt områdena bostadsplanering, socialtjänst och skola. Ansvaret för hälso- och sjukvård inriktades tidigt på landstingen. Genom den moderna

Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ och ska sedan 1955 finnas i varje kommun (före 1971 benämnda stadsfullmäktige respektive kommunalfullmäktige). Tidigare fanns i mindre kommuner och städer kommunalstämma respektive allmän rådstuga som högsta beslutande organ och som forum för direktdemokrati. Fullmäktige, vars ledamotsantal kommunen själv får bestämma om inom vissa ramar, är det enda organet i kommunen som väljs direkt av medborgarna.

Sedan 1970-talet har försöksverksamhet pågått med lokala organ. Vissa uppgifter, både speciallagsreglerade och kommunallagsreglerade, har överförts till lokala organ från de centrala nämnderna för att uppnå större närhet och ökning av antalet aktiva förtroendevalda.

Ett vanligt sätt att försöka öka effektiviteten är att låta kommunal verksamhet övergå i bolagsform. Kommunen ensam eller tillsammans med andra kommuner/regioner eller privata intressenter bildar

Tillkomsten av större kommuner och den stora kommunala expansionen efter andra världskriget har medfört en

Kommunernas utgiftsram har vidgats dels genom att de i ökad omfattning påtagit sig serviceuppgifter inom ramen för den allmänna kompetensen, dels genom att de pålagts nya uppgifter av staten. Kommunerna i Sverige svarar för nära hälften av den offentliga sektorns verksamhet. Omkring 80 procent av kostnaderna gäller skolan (inklusive

• Författare:
• Agne Gustafsson