kristall (latin crystaʹllus, crystaʹllum, av grekiska kryʹstallos ’is’, ’bergkristall’, av kryʹos ’frost’, ’köld’), fast fas som

(16 av 108 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kristallgitter

Kristallgitter är en matematisk konstruktion som används för att studera periodiciteten i en kristall. Det motiv av atomer som bygger upp kristallen genom periodisk upprepning i tre dimensioner kan ersättas med en matematisk punkt (bild 1).

image/jpeg

kristall (bild 1).
a) Repetition av ett grafiskt motiv som exempel på en tvådimensionell kristall.
b) Ersätts vart och

(58 av 410 ord)

Symmetri

Kristallers yttre form är oftast symmetrisk och kan karakteriseras med olika symmetrielement och kombinationer av sådana. De enskilda symmetrielementen är symmetricentrum (riktning och motriktning är likvärda), vridaxlar, inversionsvridaxlar och spegelplan (bild 5 visar några av dem).

image/jpeg

kristall (bild 5). Några viktiga symmetrielement i kristaller.

(47 av 329 ord)

Kristallstruktur

På atomär nivå beskrivs uppbyggnaden av en kristall på följande sätt. Med hjälp av kristallografiska mät- och beräkningsmetoder (se kristallografi) bestäms koordinaterna för de atomer som kan hänföras till en och samma enhetscell. Rumskoordinaterna ges normalt som bråkdelar (tal mellan 0 och 1) av

(44 av 312 ord)

Kristallers yttre utseende

Tidiga observationer av regelbundenheten i kristallernas yttre utseende, deras morfologi, gav upphov till de s.k. kristallagarna inom den geometriska kristallografin. Lagen om kantvinklarnas konstans säger att vinkeln mellan två ytor på en kristall förblir oförändrad när kristallen tillväxer. Lagen om

(40 av 282 ord)

Avvikelser från idealkristall

Hittills har kristaller beskrivits som regelbundna, strikt periodiska strukturer. Såväl tillverkade som naturligt förekommande kristaller uppvisar emellertid en mängd fel i sin byggnad (se kristallisation). Enstaka atomer eller atomplan kan saknas eller vara förvrängda.

(34 av 238 ord)

Fysikaliska egenskaper

Regelbundenheten i atomär uppbyggnad leder till karakteristiska regelbundenheter i de fysikaliska egenskaper som kristaller uppvisar. Sådana egenskaper som draghållfasthet, värmeutvidgning, elektrisk ledningsförmåga, paramagnetisk susceptibilitet och optisk brytningsförmåga är beroende av materialets kristallstruktur och, i enkristallfallet, dessutom på den riktning i kristallen som de mäts i. Kristallegenskaper måste därför beskrivas med vektorer eller tensorer. (Endast ett fåtal egenskaper, främst värmekapacitet, är

(60 av 428 ord)

Kristalliknande objekt

Vissa fasta faser har inte fullständig, tredimensionell periodicitet. Strukturen uppvisar modulationer som är periodiska men med ett förlopp som inte överensstämmer med basperioden. Sådana strukturer

(25 av 177 ord)

Tätpackade kristallstrukturer

En samling lika stora kulor (sfärer) uppfyller rummet till 74 % om de packas

(14 av 88 ord)

Medverkande

  • Jörgen Albertsson
  • Olof Beckman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kristall. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kristall