liberalism
liberalism (av liberal), samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans
(11 av 67 ord)Huvuddrag i liberalismens utveckling
Liberalismen var ursprungligen förknippad med revolt mot överhet av olika slag; mot kyrkan, kungadömet, statsmakten och de privilegierade klasserna. Den betonade alla människors lika värde och motsatte sig därför olika former av privilegier. Tankegångar av detta slag fanns redan hos Cromwells independenter i England på 1600-talet och uppträdde tydligt i samband med franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Den tidiga industriella revolutionen i Storbritannien gav särskild tyngd
(67 av 476 ord)Sverige
I Sverige började ordet liberal användas som politisk term 1809. Så småningom växte en borgerlig liberalism
(16 av 108 ord)Liberalism, social frihet och demokrati
Redan under 1800-talet kompletterades den ekonomiskt liberala grundsynen med krav på socialpolitiska åtgärder från samhällets sida och på skapande av en allmän folkbildning. Den mest framträdande företrädaren för denna riktning var John Stuart Mill. Allmän folkbildning var ett viktigt element i de liberala idéerna också som en grund
(48 av 337 ord)Modern liberalism
Under andra hälften av 1900-talet har liberalismen framträtt i delvis nya varianter. John Maynard Keynes hade redan i mitten av 1920-talet kritiserat laissez-faire-politiken (’låt gå’) och framhävt statens ansvar för att främja produktion och sysselsättning, och i Sverige hade Bertil
(40 av 282 ord)Ekonomisk liberalism
Liberalismen som allmän ekonomisk idéströmning förespråkar minimal statlig intervention i ekonomin, frihandel samt näringsfrihet. Under 1700-talet blev de liberala tankegångarna en reaktion mot en i tiden förhärskande merkantilism och protektionism. Franska fysiokrater använde uttrycket laissez faire, laissez passer för att hävda principen om ekonomisk frihet. De menade
(47 av 335 ord)