I bevarade notdokument kan Europas musikhistoria följas ända från 800–900-talen. Traditionen har vuxit fram ur den enhetliga kultur som den romersk-katolska kyrkan skapade. Den enstämmiga gregorianska sången blev ett internationellt spritt musikspråk. I anslutning till denna kyrkosång utvecklades både en teoretisk kunskap om musiken och olika typer av notation. Av oöverskådlig betydelse för framtiden var också den konst som utvecklades bland de sångspecialister som ansvarade för de solistiska partierna i den gregorianska repertoaren, nämligen tillfogandet av en ny stämma till

(80 av 753 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Folke Bohlin
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Västerländsk konstmusik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musik/musiken-i-ett-historiskt-perspektiv/västerländsk-konstmusik