ormar
ormar, Serpeʹntes (tidigare Ophiʹdia), underordning i kräldjursordningen fjällreptiler. Underordningen omfattar cirka 4 200 nu levande arter, har i stort sett världsvid utbredning och saknas bara i de kallaste regionerna och på vissa öar, bland annat Irland och Nya Zeeland.
Ormar har långsmal, extremitetslös kropp; dock har en del
(48 av 330 ord)Fortplantning
Könsmognaden är inte kopplad till en viss ålder utan uppnås vid en viss storlek,
(14 av 94 ord)Ekologiska anpassningar
Trots den begränsning som avsaknad av extremiteter kan tyckas medföra har ormarna lyckats anpassa sig till de flesta miljöer.
En del, till exempel maskormar, uppehåller sig till stor del under jord. De har kompakt, skovelliknande huvud, med vars hjälp de kan gräva gångar i marken, och deras ögon är tillbakabildade.
Trädlevande ormar har i regel gripsvans, som lindas kring grenar och ger stöd när de klättrar. En del arter kan rent av ta
(73 av 519 ord)Ormar och människan
(Se även Kulturhistoria och folklore nedan.)
Ormbett är ovanliga i vår del av världen. Bett och dödsfall är vanligare i tropiska
(21 av 143 ord)Utvecklingshistoria
Ormarnas utvecklingshistoria sträcker sig åtminstone tillbaka till kritperioden då de utvecklades
(11 av 68 ord)Kulturhistoria och folklore
Ingen djurgrupp har spelat en större eller mer universell roll i religion, mytologi och folklore än ormarna. Deras avvikande utseende, deras ”underjordiska” levnadssätt och deras giftighet har fängslat folkfantasin. Ormkult, ofiolatri, möter i de flesta kulturer men har varit särskilt framträdande i Afrika (bl.a. i det forntida Egypten, där flera gudar kunde
(52 av 368 ord)