Selma Lagerlöf
Lagerlöf, Selma, född 20 november 1858, död 16 mars 1940, författare, Nobelpristagare 1909, första kvinnliga ledamot av Svenska Akademien från 1914; jämför släktartikel Lagerlöf. Selma Lagerlöf föddes på Mårbacka, Östra Ämtervik i Värmland. Hembygden och markkänslan är grunden för Lagerlöfs verk, men lika viktiga blev färdandet och uppbrottet. Hon bröt sig mot faderns vilja ur en hopplös tillvaro som hemmadotter och tog lån till sin lärarinneutbildning. Enda anställningen hade hon vid Elementarskolan för flickor i Landskrona (1885–95).
Lagerlöf debuterade 1891
(80 av 944 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
Lagerlöfstudier, utgiven av Selma Lagerlöf-sällskapet (1958–);
N. Afzelius, Selma Lagerlöf – den förargelseväckande (1973);
G. Ahlström, Den underbara resan: En bok om Selma Lagerlöfs Nils Holgersson (1942);
G. Ahlström, Kring Gösta Berlings saga (1959);
S. Arvidson, Selma Lagerlöf (1932);
J. Bergenmar, Förvildade hjärtan: Livets estetik och berättandets etik i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga (2003);
S.A. Bergmann, Getabock och gravlilja: Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen som konstnärlig text (1997);
M. Brandby-Cöster, Att uppfatta allt mänskligt: Underströmmar av luthersk livsförståelse i Selma Lagerlöfs författarskap (2001);
V. Edström, Livets stigar: Tiden, handlingen och livskänslan i Gösta Berlings saga (1960);
V. Edström, Selma Lagerlöfs litterära profil (1986);
V. Edström, Selma Lagerlöf (1991);
V. Edström, Selma Lagerlöf: Livets vågspel (2002);
B. Ek, Selma Lagerlöf efter Gösta Berlings saga (1951);
B. Holm, Selma Lagerlöf och ursprungets roman (1984);
Maria Karlsson, Känslans röst: Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst (2002);
E. Lagerroth, Landskap och natur i Gösta Berlings saga och Nils Holgersson (1958);
E. Lagerroth, Selma Lagerlöf och Bohuslän: En studie i hennes 90-talsdiktning (1963);
U.-B. Lagerroth, Körkarlen och Bannlyst: Motiv- och idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-talsdiktning (1963);
Inger Littberger Caisou-Rousseau, Över alla gränser: Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf (2012);
Ann-Sofi Ljung Svensson, Jordens dotter: Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen (2011);
Gunilla Molloy, Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum (2011);
A. Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom den svenska litteraturhistorien 1891–1996 (2005);
A. Nordlund, Litteraturvetenskaplig analys under hundra år: Åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga (2008);
H.G. Näslund, Studier i Selma Lagerlöfs symboliska diktning i slutet av 1890-talet och företrädesvis En herrgårdssägen (1996);
Anna-Karin Palm, ”Jag vill sätta världen i rörelse”: En biografi över Selma Lagerlöf (2019);
R. Rüster & L. Westman, Selma på Mårbacka (1996);
L. Stenberg, En genialisk lek: Kritik och överskridande i Selma Lagerlöfs tidiga författarskap (2001);
S. Stolpe, Selma Lagerlöf (1984);
Petra Söderlund, Selma Lagerlöf & Co.: Litteratursociologiska och textkritiska analyser, (2010);
U. Torpe, Orden och jorden: En studie i Selma Lagerlöfs roman Liljecronas hem (1992);
L. Ulvenstam, Den åldrade Selma Lagerlöf: En studie i hennes Löwensköldscykel (1955);
G. Weidel, Helgon och gengångare: Gestaltningen av kärlek och rättvisa i Selma Lagerlöfs diktning (1964);
S. Wijkmark, Hemsökelser: Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf (2010);
H. Wivel, Snödrottningen: En bok om Selma Lagerlöf och kärleken (1990);
L. Wolf, Att möta sina domare: Selma Lagerlöfs väg till Gösta Berlings saga och bokens mottagande (2000);
E. Wägner, Selma Lagerlöf 1–2 (1942–43).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Selma Lagerlöf.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/selma-lagerlöf