Karakteristika

Traditionellt har man anfört följande drag som gemensamma karakteristika för de semitiska språken: 1) konsonantsystemet innehåller faryngaliserade och laryngala ljud; 2) konsonantdistinktionerna är många (upp till 29), medan vokalernas antal är litet (i–a–u); 3) orden är uppbyggda på rötter bestående av tre konsonanter, medan vokalerna fungerar som ordbildningselement och grammatiska markörer; 4) syntaxen är parataktisk, det vill säga man föredrar att samordna satser med och eller dylikt i stället för