Turkiet [-ki:ʹ-], stat i Mellanöstern; 779 400 km2, 85,6 miljoner invånare (2023). Turkiet är till 97 procent beläget i sydvästra Asien

(21 av 143 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Merparten av Turkiet tillhör en utskjutande halvö mellan Svarta havet och östra Medelhavet. I stort är det ett högland med en medelhöjd av 1 100 meter

(26 av 174 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Merparten av Turkiet tillhör en utskjutande halvö mellan Svarta havet och östra Medelhavet. I stort är det ett högland med en medelhöjd av 1 100 m ö.h., uppdelat i bäcken och platåer samt omgivet av höga bergskedjor. Jordbävningar förekommer ofta. Dessa är talrikast i de östra och västra

(48 av 317 ord)

Klimat

Merparten av Turkiet har ett varmtempererat medelhavsklimat med torrtid på sommaren, medan de inre, östra och nordöstra delarna har ett kalltempererat klimat. Klimatvariationerna är således betydande inom landet.

Kusttrakterna mot Svarta havet, Egeiska havet och Medelhavet har mer nederbördsrika och mildare vintrar

(42 av 296 ord)

Växt- och djurliv

Turkiet utgör en mötesplats för växter och djur med olika hemvist och utvecklingshistoria – från västra Asien i sydöst, från Kaukasusregionen i nordöst, från Medelhavsområdet i väst och sydväst och från Europa i nordväst – vilket har lett till en sällsynt rik natur. För att slå vakt om denna rikedom har mer än 30 nationalparker och många reservat inrättats, flera dock med inriktning på historiska lämningar.

De inre delarna av Turkiet (Anatolien) domineras av en höplatå med jordbruksbygder, floddalar och

(80 av 965 ord)

Naturskydd

År 2012 hade Turkiet 33 nationalparker, bland dem den stora sötvattenssjön

(11 av 40 ord)

Befolkning

Sedan den första officiella folkräkningen 1927 (13,6 miljoner invånare) har Turkiets befolkning mer än femfaldigats. Takten i ökningen är relativt hög men avtagande. Den genomsnittliga befolkningstätheten är 107 invånare

(29 av 205 ord)

Språk

Turkiska (turkietturkiska) är officiellt språk och talas av ca 67 miljoner. Härtill kommer framför

(14 av 96 ord)

Religion

Konstitutionellt är Turkiet ett sekulärt land, men majoriteten av befolkningen utgörs av sunnimuslimer. Dessutom finns en betydande andel aleviter och vissa mindre muslimska grupperingar. I östra Turkiet finns även shiiter, dock oklart hur många.

Grekisk-ortodoxa (2 500), armenisk-apostoliska (65 000) och judiska (23 000) minoriteter återfinns framför allt i Istanbul och i någon mån i Izmir. Dessa tre religiösa minoriteter har ett särskilt skydd genom Lausanne-avtalet från 1923. Patriarken av Konstantinopel

(71 av 477 ord)

Utbildning

Kemal Atatürk stängde 1924 de religionsanknutna skolorna i strävan att ge utbildningsväsendet en sekulariserad, västerländsk inriktning. Alfabetiseringskampanjer i samband med införandet av det latinska alfabetet var till stort gagn för skolväsendet. Samtidigt finns fortfarande särskilt

(35 av 250 ord)

Sociala förhållanden

Turkiet präglas fortfarande av stora ekonomiska och sociala klyftor mellan stadsbefolkning och landsortsbor, men också mellan västra och östra/sydöstra delen av landet. År 2005 uppskattades antalet arbetslösa till 11,7 procent. Traditionella och religiösa värderingar

(34 av 230 ord)

Näringsliv

Näringslivet dominerades tidigare av jordbrukssektorn, men sedan slutet av 1900-talet har jordbrukets andel av BNP stadigt minskat; fortfarande

(18 av 126 ord)

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Omkring 50 procent av landets yta är brukbar jord, varav hela 13 procent konstbevattnas (2009). Jordbruket, tillsammans med fiske och skogsbruk, sysselsätter cirka 18 procent av arbetskraften. Jordbruket kännetecknas av låg produktivitet på grund av ålderdomliga odlingsmetoder och många små, oekonomiska brukningsenheter. Ändå

(43 av 306 ord)

Råvarutillgångar

Turkiet är rikt på mineral och är världsledande i utvinningen av pimpsten och

(13 av 91 ord)

Energiförsörjning

Turkiet är det land i Europa som har lägst energiförbrukning per capita, omkring en sjättedel av Sveriges. Den årliga ökningen av energibehovet är dock mycket hög, ca 4 % (2009),

(30 av 204 ord)

Industri

Industrin har en ledande roll i Turkiets näringslivsplanering. Den är dock ojämnt utvecklad till följd av byråkrati samt brist på kapital,

(21 av 147 ord)

Utrikeshandel

Sedan 1947 har Turkiet haft ett konstant underskott i handelsbalansen. De

(11 av 71 ord)

Turism och gastronomi

Landet kom sent med i den europeiska chartervågen. År 1960 hade man totalt 94 000 utländska besökare, en siffra som ökade till 500 000 1970. År 1993 anlände 6,5 miljoner turister och 2015 var siffran 39,5 miljoner. Turistintäkterna uppgår till nästan 15 procent av exportintäkterna.

Turkiet har goda förutsättningar för turism med kuster, bergsområden och mångkulturella städer, t.ex. Istanbul och Izmir. Många charterresor går direkt till badturismens resmål utefter medelhavskusten. Men den naturliga startpunkten för en resa i Turkiet är Istanbul, en av

(83 av 865 ord)

Kommunikationer

Turkiets samfärdsel bestäms i hög grad av dess bergiga terräng, den

(11 av 76 ord)

Massmedier

De första tidningarna i Turkiet gavs ut i mitten av 1800-talet. Tryckfrihet infördes formellt 1909. Upplagorna gick ned på 1920-talet

(20 av 140 ord)

Statsskick och politik

Även om det moderna Turkiet bygger på Kemal Atatürks vision om en sekulär, västerländsk stat har

(16 av 104 ord)

Statsskick

I april 2017 hölls en folkomröstning genom vilken ett förslag om att införa presidentstyre godkändes med knapp marginal; drygt 51 procent av väljarna röstade för förslaget och knappt 49 procent emot. Valdeltagandet var högt, omkring 85 procent.

De konstitutionella förändringar som godkändes fick genomslag i valet i juni 2018, vilket innebar att Erdoğan blev både stats-

(56 av 394 ord)

Politik

Partiledarna har stort inflytande och partiväsendet är starkt splittrat. Under 1990-talet förbjöds flera partier, som sedan uppstått i ny dräkt. Med undantag av det största partiet, Rättvise- och utvecklingspartiet (Adalet ve Kalkınma Partisi, AKP), som är ett center–högerparti byggt på religiösa värderingar, saknar partierna breda basorganisationer.

Parlamentsvalet i juni 2015 sågs av många som ett av Turkiets viktigaste i modern tid och som en värdemätare för president Recep Tayyip Erdoğans förslag till författningsförändring. Valutgången blev dock ett svidande nederlag för Erdoğan och AKP; partiet

(84 av 1029 ord)

Internationella relationer

Turkiet hör till den krets av länder som grundade FN, OECD och OSSE. Turkiet är sedan 1949 medlem i Europarådet och sedan 1952 i Nato.

Förhandlingar om ett EU-medlemskap inleddes hösten 2005 men relationerna mellan EU och Turkiet förblev komplicerade. EU:s främsta önskemål var att turkiska myndigheter skulle förhindra strömmen av flyktingar till EU. För dessa åtgärder gavs Turkiet ett ekonomiskt bidrag på 6 miljarder euro (se EU–Turkiet-avtalet). I takt med att Turkiet rörde sig mot ett alltmer auktoritärt styre och införde allt fler inskränkningar

(85 av 568 ord)

Rättsväsen

Rättsväsendet är uppbyggt enligt sekulär, västerländsk modell. Författningsdomstolen består av 15 domare. Av dessa utses tre av parlamentet och 12 av presidenten. Mandatperioden för en domare är

(27 av 190 ord)

Mänskliga rättigheter

Även om mänskliga rättigheter, inklusive sociala förmåner, garanteras i den turkiska lagstiftningen har dessa urholkats under 2010-talet, inte minst under undantagstillståndet 2016–18 och efter författningsändringen 2018 (se Statsskick och politik).

Turkiet

(31 av 217 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskapet i NATO. Turkiet har efter murens fall 1989 och Warszawapaktens upplösning genomfört en omfattande omorganisation syftande dels till att inordna alla stridskrafter i NATO:s nya struktur,

(30 av 208 ord)

Litteratur och teater

När turkarna kom till Mindre Asien under 1000-talet förde de med sig en rik muntlig tradition. Hovpoeternas diktning påverkades alltmer av persisk och arabisk litteratur, såväl formmässigt som språkligt, och blev svårtillgänglig för folket. Yunus Emre, 1200-talets store mystiker, förenade i sina dikter de båda riktningarna, som sedan utvecklades parallellt. Under den osmanska perioden var poesi den ledande genren. Bildspråkets förfining och versteknikens perfektion kulminerade under

(66 av 469 ord)

Film

Turkiets första permanenta biograf inrättades 1908 i Istanbul, men det dröjde till efter andra världskriget innan en reguljär inhemsk filmproduktion kom till stånd. Dessförinnan gjordes en rad dokumentärfilmer och ett blygsamt antal spelfilmer. Dominerande på det senare området var den av sovjetisk revolutionsfilm påverkade Muhsin Ertuğrul (1892–1979), som bl.a. gjorde Turkiets

(51 av 359 ord)

Konst

Turkiets konst efter islams införande i slutet av 1000-talet kan delas in i två stora perioder, den seljuqiska och den osmanska. När seljuqerna trängde in i Anatolien från öster medförde detta också nya östliga influenser i konsten. Den islamiska konstens geometriska och abstrakta ornamentik och den arabiska kalligrafin förenades med en påverkan från Centralasien och Iran. Karakteristiskt för den seljuqiska konsten blev stenreliefer med en kraftfull ornamentik, användningen av glaserat kakel, främst i blått

(74 av 525 ord)

Arkitektur

Turkiets tidiga bysantinska arkitektur, med koncentration till Konstantinopel, kulminerade i kyrkan Hagia Sofia (532–37). Av 900-talets armeniska centralkyrkor i östra Turkiet kvarstår ruiner i Ani och Aghtamar. I den seljuqiska islamiska arkitekturen, från och med 1000-talet, sammansmältes tegelkultur från Centralasien och Iran med den inhemska naturstenstraditionen. Det geometriskt precisa stenarbetet präglade byggnadstyper som gravtornet (türbe), karavanserajen,

(56 av 393 ord)

Musik

Musikaliskt hörde Osmanska riket till det arabisk-islamiska kulturområdet. Efter att republiken Turkiet utropats 1923 skedde en europeisering av det institutionaliserade musiklivet. Under 1940- och 50-talen gjordes stora ansträngningar för att bygga upp en inhemsk nationell estradmusik med rötter i folkmusiken. Denna nya arrangerade folkmusik, Türk halk müziği (’Den turkiska folkmusiken’), skulle ersätta den osmanska konstmusiken som ansågs vara alltför påverkad av arabisk och persisk kultur. Omfattande insamlingar av turkisk folkmusik utfördes, främst i Turkiets östra delar. Ensemblen Yurttan Sesler (’Toner

(80 av 565 ord)

Förhistoria

Fynd från äldre stenåldern är ännu sparsamt belagda i Turkiet; paleolitiska boplatser är dock kända från grottor nära Antalya. Neolitikum, som tidigare forskning belagt endast nära Mesopotamien, bland annat vid Mersin och Tarsus, har sedan 1960-talet

(36 av 252 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Hettiterna

Omkring 1800 f.Kr. upphörde de assyriska faktorierna att fungera, något som möjligen orsakades av invandrande hettiter, ett

(17 av 118 ord)

Nya folkvandringar och riken

Tiden vid bronsålderns slut var turbulent, i östra medelhavsområdet bland annat präglad av attacker från sjöfolken. Kort efter 1200 f.Kr. upphörde hettiterriket att existera,

(24 av 169 ord)

Lyder och perser

Vid tiden för kimmeriernas invasion hade Lydien redan framträtt som det frygiska rikets arvtagare. Kimmerierna intog även lydernas huvudstad Sardes men fördrevs cirka 600 f.Kr. av

(26 av 182 ord)

Hellenismen

Mindre Asien erövrades 334 f.Kr. av Alexander den store. Det tillföll efter hans död huvudsakligen Antigonos

(16 av 108 ord)

Det romerska styret

Det pergamenska riket testamenterades 133 f.Kr. till Rom av sin siste kung och blev provinsen Asia. Efter flera förödande krig mellan Rom och Mithridates VI Eupator av Pontos blev också Pontos sammanslaget med Bithynien till en provins 63 f.Kr. På sydkusten inrättades Kilikien

(43 av 302 ord)

Den bysantinska tiden

År 395 delades romarriket, och den grekiska rikshalvan kom att bilda det östromerska, sedermera det bysantinska riket. Det anatoliska området beboddes vid denna tid företrädesvis av kristna. Hagia Sofia

(29 av 205 ord)

Osmanska rikets expansion

År 1453 intog Mehmet II Konstantinopel, och med denna seger över bysantinarna hade islam slutligen befäst sina positioner i sydöstra Europa och större delen av Anatolien. Konstantinopel blev osmanernas huvudstad, och Hagia Sofia förvandlades till moské. Osmanerna organiserade sitt rike efter bysantinsk förebild. Sultanerna uppfattade sig själva som Konstantinopels och Roms arvtagare, inte som ättlingar till turkiska nomader. Vid hovet utvecklades det osmanska språket, en blandning av turkiska, persiska och arabiska, som blev litteraturspråk i riket. Sunnitisk islam blev statsreligion.

(80 av 577 ord)

”Den sjuke mannen”

Osmanska riket var från början av 1800-talet starkt försvagat och började betraktas som ”Europas sjuke man”. Janitsjarerna avhändes makten 1826, vilket stärkte sultanen men också medförde att militärmakten kunde moderniseras efter västerländsk förebild. Edikt i syfte att reorganisera riket inledde den så kallade reformperioden, Tanzimat (1839–76), men fick endast begränsad effekt.

Stora delar av befolkningen inom Osmanska riket var kristna, som i växande utsträckning fick de europeiska stormakternas beskydd. Imperiet var starkt segmenterat efter religionstillhörighet, där religiöst definierade folkgrupper, millet

(80 av 598 ord)

Turkiskt nationsbygge

Turkiet utropades till självständig republik 29 oktober 1923 under benämningen Turkiska republiken och med Mustafa Kemal (från 1934 kallad Kemal Atatürk) som landets förste president. Huvudstaden flyttades 1923 till Ankara. Därmed började också på allvar det moderna turkiska nationsbygget, vid en tidpunkt då andra nationer i Europa sedan länge hunnit konsolideras. Genom reformer skulle en modern turkisk nationell identitet skapas. Historieskrivningen skapade föreställningen om turkarna som ett homogent folk med rötter i Centralasien.

image/jpeg
(74 av 528 ord)

Militärkupperna

Regeringens växande antidemokratiska tendenser ledde till att militären under ledning av Kemal Gürsel i maj 1960 störtade Menderes, som 1961 avrättades tillsammans med sin utrikes- och finansminister. Syftet med kuppen ansågs vara att befrämja en fortsatt demokratiutveckling i landet. Under militärjuntans överinseende utarbetades en ny författning, och demokratin återupprättades. Författningen av år 1961

(53 av 372 ord)

Turkiet under Özals ledarskap

Hösten 1983 återgick landet till civilt styre. Turgut Özal blev premiärminister efter att hans nybildade parti Moderlandspartiet fått flest röster i ett val som tillät endast tre partier. Moderlandspartiet ses som det första

(33 av 230 ord)

Ekonomisk kris och politisk oro under 1990-talet

En i viss mån islamiskt orienterad politik fortsatte efter Özals död 1993. Premiärministern Tansu Çiller medverkade till detta.

(18 av 126 ord)

AKP och Erdoğan kommer till makten

I valet 2002 segrade det nybildade Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), under ledning av Istanbuls förre borgmästare Recep Tayyip Erdoğan. Partiet var liberalare och mer västvänligt än tidigare liknande partier, men vilade ändå på en utpräglad islamiskt värdekonservativ grund. Erdoğan själv tilläts först inte tillträda premiärministerämbetet, på grund av att han 1998 dömts för religiös uppvigling efter att offentligt ha citerat kontroversiella strofer ur en nationalistisk dikt. Med domen följde ett förbud mot att inneha politiska uppdrag fram till januari 2003. Därför utsågs Abdullah Gül

(84 av 620 ord)

Kuppförsök och stärkt presidentmakt

Det instabila läget blev än mer akut då ett regelrätt kuppförsök genomfördes 15 juli 2016. Enheter inom militären hade samordnat sig i ett uppror, som utlöstes samtidigt i flera stora städer. Parlamentet flygbombades och arméchefen tillfångatogs av sin egen säkerhetsenhet men upproret kvävdes i sin linda; många turkar trotsade militären och gav sig ut på gatorna för att protestera samtidigt som representanter från

(63 av 416 ord)

Utrikespolitiska skiften

Grunden för Turkiets utrikespolitik sedan 2002 lades av Ahmet Davutoğlu (född 1959), som fram till 2009 var premiärministerns rådgivare och därefter utrikesminister och slutligen premiärminister 2014–16. Enligt Davutoğlu skulle Turkiet sträva efter en proaktiv utrikespolitik med ett globalt intresse och utveckla relationerna med såväl EU som

(46 av 325 ord)

Kurdpolitiken under AKP

Sedan ledaren för det kurdiska arbetarpartiet PKK, Abdullah Öcalan, infångats i Kenya 1999 och dömts till ett långvarigt fängelsestraff i Turkiet genomgick PKK en omorganisation som öppnade för en avspänning i konflikten.

(32 av 228 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Hellner
  • Ann Wilkens
  • Catharina Raudvere
  • Dan Lundberg
  • Göran Andersson
  • Hans Holmén
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Hjärpe
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Jitka Zamrazilová-Jakmyr
  • Johan Mårtelius
  • Johan Warell
  • Karin Ådahl
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lars Johanson
  • Lars Åhlander
  • Magnus Sylvén
  • Marianne Aringberg-Laanatza
  • Martin Westholm
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Paavo Roos
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
P.A.D. Hollom m.fl., Birds of the Middle East and North Africa (1988).
Språk:
I. Svanberg (utgivare), Tradition och nyskapande: Turkiska språket och kulturen (1997).
Litteratur och teater:
A. Paolucci, ”Turkey: From Empire to Nation”, Review of National Literatures 1973;
Zamrazilová-Weltman, ”Turkisk litteratur: En översikt”, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Meddelanden 13, 1988.
Film:
Şavas Arslan, Cinema in Turkey: A New Critical History (2010);
Gonul Donmez-Colin, Turkish Cinema: Identity, Distance and Belonging (2008).
Musik:
D. Lundberg, Persikoträdgårdarnas musik: En studie av modal improvisation i turkisk folk- och populärmusik baserad på improvisationer av Ziya Aytekin (1994);
K. Reinhard & U. Reinhard, Musik der Türkei 1–2 (1984);
K. Signell, Makam: Modal Practice in Turkish Art Music (1977).
Förhistoria:
E. Akurgal, Ancient Civilizations and Ruins of Turkey (7:e upplagan 1990);
J. Mellaart, The Archaeology of Ancient Turkey (1978).
Historia:
J. Goodwin, Horisontens härskare: Det osmanska rikets historia (svensk översättning 2001);
H. Inalcîk, Studies in Ottoman Social and Economic History (1985);
Paul T. Levin, Turkey and the European Union (2011);
Bill Park, Modern Turkey: People, State and Foreign Policy in a Globalized World (2012);
Ingvar Svanberg (utgivare), Turkiet: Bro eller barriär mellan Europa och Asien (1997);
E.J. Zürcher, Turkey: A Modern History (3:e upplagan 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Turkiet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/turkiet