upplysningen, intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike. Vanligen avses den krets filosofer och författare som med förnuftets och vetenskapens hjälp sökte skapa en sammanhängande rationalistisk världsbild och kritiserade dogmatism och maktfullkomlighet i kyrklig eller statlig form. Som en inofficiell programskrift fungerade den franska Encyklopedien, vilken utgavs 1751–80. Ibland kan med ”upplysningen” också avses allmänt förnuftsinriktad ”upplysningsfilosofi” i vidare mening.

Upplysningskretsen utgjorde ingen fast organisation utan hölls samman av en stark intressegemenskap. Många medarbetade sålunda i Encyklopedien.

(80 av 701 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Sverige

I Sverige kom aldrig upplysningen att bli någon egentlig kamprörelse, även om ansatser gjordes här

(15 av 101 ord)

Medverkande

  • Tore Frängsmyr

Litteraturanvisning

T. Frängsmyr, Sökandet efter Upplysningen (1993);
P. Gay, The Enlightenment: An Interpretation 1–2 (1966–69);
N. Hampson, Upplysningen (svensk översättning 1993).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, upplysningen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/upplysningen