Historia
Kolonierna och frigörelsen
Hela den nordamerikanska kontinenten var bebodd före européernas ankomst; se Amerikas urbefolkning (Nordamerika). Den europeiska invandringen började på 1560-talet, då spanjorer bosatte sig i Florida. I början av 1600-talet upprättades kolonier längre norrut, främst av England och Frankrike, men 1763 hade Storbritannien skaffat sig överhöghet över Nordamerika fram till Mississippifloden, med undantag av Florida. De olika kolonierna grundades dels av privata bolag, dels av enskilda personer ur den brittiska aristokratin, som
(71 av 497 ord)Befolkning och ekonomisk utveckling före cirka 1890
Vid tiden för självständigheten var den europeiska delen av befolkningen mycket ung och nativiteten utomordentligt hög, vilket bidrog till en kraftig befolkningsökning, från 4 miljoner 1790 till 23 miljoner 1850. I ett senare skede hölls befolkningsökningen uppe av den omfattande immigrationen från Europa, och 1900 hade invånarantalet ökat till 76 miljoner.
Detta gjorde att nya landområden måste tas i besittning, vilket var bakgrunden till det man brukar kalla ”The Westward Movement” (se Frontier). Vid 1840-talet hade odlingsgränsen nått Mississippifloden och
(80 av 623 ord)USA:s politiska utveckling före inbördeskriget (1789–cirka 1860)
Vid utformandet av den nya författningen utkristalliserade sig två grupper, en som önskade starkast möjliga centralmakt och en annan som ville ha största möjliga inflytande för de enskilda delstaterna. Dessa grupper kom att utgöra grunden för USA:s första partibildningar, Federalistpartiet och dåvarande Republikanska partiet. George Washington hade tagit med företrädare för båda i sin regering. Alexander Hamilton var den främste företrädaren för ett starkt centralstyre och för handelsintressena i Östern, medan Thomas Jefferson kom att bli den ledande företrädaren för
(80 av 860 ord)Inbördeskrig och rekonstruktionstid (cirka 1860–cirka 1890)
USA:s utbredning västerut innebar att många nya stater och territorier skapades. Härigenom blev frågan om slaveriet under 1850-talet på nytt akut. Genom antagande av Kansas–Nebraska-lagen 1854 revs Missourikompromissen upp. Högsta domstolens utslag i det så kallade Dred Scott-fallet 1857 gick helt på Sydstaternas linje och innebar att de politiska organen fråntogs möjligheten att reglera slaverifrågan. År 1854 hade Whigpartiet splittrats, och dess slaverifientliga flygel kom i stället att bilda Republikanska partiet, vars program uttryckligen förbjöd slaveri i de nya områdena.
(80 av 778 ord)Populism, expansion och reformer (1890–1919)
Presidentvalskampanjen 1888 kom att till stor del röra sig kring tullfrågan. Den sittande presidenten, Grover Cleveland, var som demokraterna i allmänhet motståndare till skyddstullar. Republikanen Benjamin Harrison segrade emellertid, och en tullförordning antogs, som skyddade amerikansk industri men innebar prishöjningar för konsumenterna.
Samtidigt drabbades farmarna av en ekonomisk kris. Produktionen hade ökat mycket kraftigt till följd av utökad åkerareal och teknisk utveckling. Men priserna sjönk på grund av att produktionen var så stor och att priserna sattes på en världsmarknad
(80 av 1105 ord)Mellankrigstiden (1919–41)
Efter första världskrigets slut följde i USA en kännbar men kortvarig depression. Industrin övervann snabbt krisen och gick in i en högkonjunktur. För farmarna kvarstod emellertid svårigheterna, eftersom jordbrukspriserna förblev nedpressade på grund av överproduktion. Kriget hade till stor del stoppat invandringen till USA, och under 1920-talet infördes i olika omgångar kvotlagar, utformade så att de dels kraftigt begränsade den årliga invandringen, dels i hög grad gynnade immigration från vissa länder, i första hand Nordvästeuropa. I denna form bibehölls kvotlagarna
(80 av 930 ord)USA under andra världskriget (1941–45)
Framgångarna i krigets inledningsskede för Tyskland och Japan övertygade många amerikaner om att en seger för dessa makter skulle innebära ett hot också mot USA. Även om USA inte drogs in i kriget förrän genom det japanska bombanfallet mot Pearl Harbor 7 december 1941 hade den amerikanska utrikes- och handelspolitiken redan dessförinnan fått en inriktning som gjorde ett krigsdeltagande endast till en tidsfråga.
Kriget ledde till en snabb mobilisering för krigsinsats av landets väldiga resurser. Nya industrier skapades, ny teknik
(80 av 618 ord)USA under Truman och Eisenhower (1945–61)
Andra världskriget kom att resultera i en helt ny internationell maktpolitisk situation. Tyskland, Italien och Japan hade försvunnit som stormakter, Storbritannien och Frankrike var försvagade och den internationella arenan dominerades nu av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Att en konflikt mellan dessa skulle uppstå när det gällde att fylla ut det maktpolitiska vakuum som uppstått var inte förvånande.
Till övriga konfliktanledningar kom en djupgående ideologisk klyfta. Det dröjde heller inte länge efter bildandet av FN (Förenta Nationerna) i juni 1945
(80 av 855 ord)Från Kennedy till Carter (1961–81)
Presidentvalet 1960 blev en jämn och hård kamp mellan två unga kandidater, republikanen Richard Nixon, vicepresident under Eisenhower, och den demokratiske senatorn John F. Kennedy från Massachusetts. Kennedy, som segrade, inledde med att proklamera ”a New Frontier”. Hans huvudmål var utrikespolitiskt att hävda USA i maktkampen med Sovjetunionen och inrikespolitiskt att gå vidare när det gällde medborgarrättsfrågor och social lagstiftning. Social Security Act gav arbetare möjlighet att gå i pension vid 62 års ålder i stället för 65, minimilönen höjdes
(80 av 1024 ord)Från Reagan till George W. Bush (1981–2009)
I presidentvalet 1980 besegrades Carter av den konservative republikanen Ronald Reagan, tidigare guvernör i Kalifornien, som vann en jordskredsseger. Carter hade misslyckats i sin kamp mot inflationen, arbetslösheten var hög, och utrikespolitiskt hade inte minst gisslandramat i Teheran liksom den sovjetiska inmarschen i Afghanistan blivit en svår belastning. Reagan hade i sin valkampanj lovat djupgående förändringar, utrikespolitiskt genom amerikansk självhävdelse och konfrontation med Sovjetunionen, inrikespolitiskt bland annat genom kamp för en balanserad budget.
Under Reagans tid kom de första tecknen
(80 av 1564 ord)Från Obama till Biden
Inte minst till följd av krigen blev den amerikanska ekonomin svårt ansträngd. Finanskrisen 2007–08 var den största finanskris som världsekonomin upplevt sedan den stora depressionen på 1930-talet. I USA fick många husägare svårt att betala sina bolån. I presidentvalet samma år tog både republikanen John McCain och demokraten Barack Obama avstånd från Bushs politik. Obamas paroller om behovet av förändring och optimism inför landets utmaningar ledde honom till seger i valet. När han svors in som USA:s 44:e president 20 januari 2009
(82 av 1209 ord)