distansundervisning, DU, undervisnings- och studieformer där studerande och lärare befinner sig på olika orter och därför kommunicerar med varandra med hjälp av tekniska medier. Benämningen har ersatt termen korrespondensundervisning; den stadfästes 1982 av det UNESCO-affilierade International Council for Distance Education (ICDE), dessförinnan benämnt

(43 av 301 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Börje Holmberg

Litteraturanvisning

F. Henri & A. Kaye, Le savoir à domicile: Pédagogie et problématique de la formation à distance (1985);
B. Holmberg, Theory and Practice of Distance Education (1989);
A. Kaye & G. Rumble (utgivare), Distance Teaching for Higher and Adult Education (1981);
D. Keegan, The Foundations of Distance Education (2:a upplagan 1990);
D. Sewart m.fl., Distance Education: International Perspectives (1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, distansundervisning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/distansundervisning