hydrologi (nylatin hydrologiʹa, av hydro- och logi), läran om vattnet på

(11 av 66 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Forskningsområden

Hydrologin är, liksom de angränsande vetenskaperna meteorologi och oceanografi en gren av geofysiken. Som egen vetenskap är den ung. I Sverige har den utvecklats som

(25 av 176 ord)

Hydrologin i Sverige

Hydrologisk forsknings- och utredningsverksamhet förekommer i dag i ett flertal organisationer i Sverige. SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) är den mest centrala myndigheten. SMHI ansvarar sedan början av 1900-talet för ett nät av mätstationer för vattenstånd och vattenföring. De ger operativa prognoser av vattenstånd och vattenflöde för beräkning av t.ex. översvämningsrisker, dammsäkerhet, vattenkraftsplanering och uppföljning

(56 av 395 ord)

Hydrologins historia

Vattnets stora betydelse för människa och samhälle gjorde att man tidigt intresserade sig för mätning och kontroll av hydrologiska fenomen. Redan under den första egyptiska dynastin skedde troligen mätningar av Nilens vattenstånd regelbundet. Olika tekniker för vattenavledning, dämning och bevattning förekom i det forntida Egypten och Babylonien. De väldiga akveduktbyggena under romersk tid vittnar om en högt utvecklad förståelse av den tillämpade hydromekaniken. Även i Sverige ägnade

(67 av 472 ord)

Medverkande

  • Sven Halldin

Litteraturanvisning

A. Biswas, History of Hydrology ( 1970);
M. Falkenmark & A. Forsman, Vattnet i vår värld ( 1974);
M. Falkenmark, Vatten i Sverige ( 1979);
L. Gottschalk, ”The dawn of quantitative hydrology in Sweden”, Nordic Hydrology 1988;
H. Grip & A. Rodhe, Vattnets väg från regn till bäck ( 3:e upplagan 1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hydrologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hydrologi