Två av dess ledande gestalter, Ibrahim Abd al-Qadir al-Mazini och Abbas Mahmud al-Aqqad, gav 1921 ut samlingen ”ad-Diwan” (1–2) som gav gruppen dess namn. Med sin kritik av nyklassicismen lade den hörnstenen till en modern poesikritik i Egypten. Divangruppen betonade den organiska helheten i ett diktverk och framhöll att all