Hit hörde grundaren Parmenides, dennes lärjunge Zenon, båda från Elea i Syditalien, och Melissos från Samos. Alla dessa var verksamma under 400-talet f.Kr. De hävdade den paradoxala åsikten att verkligheten är en evig och oföränderlig enhet. Den växling och mångfald som ter sig för oss är bara