Efter Johan Sverkerssons död 1222 togs den minderårige Erik Eriksson till kung och kröntes 1223; styrelsen omhänderhades av en förmyndarregering bestående av främst släktingar till Erik Eriksson och av kanslern biskop Bengt av Skara. Stormännen kring kungen kallas i ett dokument från 1225 consiliarii, ’rådsherrar’, vilket utgör vårt äldsta belägg för det sedermera