fåglar, Aʹves, klass ryggradsdjur med ca 9 800 nu levande arter. I Sverige häckar ca 250 arter regelbundet.

Fåglarnas främsta kännetecken är att kroppen täcks av fjädrar, vilka troligen kan betraktas som mycket specialiserade kräldjursfjäll. Det

(36 av 237 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Anatomi och fysiologi

(1 av 1 ord)

Anpassningar till flygning

Fåglarnas anatomi speglas hos de flesta grupper fullständigt av deras förmåga att flyga. Frambenen har ombildats till vingar, varvid handens fingrar reducerats. Endast tre fingrar finns kvar, och det är bara det andra fingret som är någorlunda välutvecklat och bär upp de flesta av handens fjädrar. (Det råder oenighet om huruvida de fingrar som finns kvar är nr 1, 2 och 3 eller om det är nr 2, 3 och 4. I Nationalencyklopedin följs den förra uppfattningen.)

(77 av 543 ord)

Övrig anatomi

Fåglar har en näbb av hornämne; näbben saknar tänder hos nu levande former (hos fåglar med fiskdiet, t.ex. skrakar, kan den dock vara försedd med tandlika bildningar).

Liksom hos kräldjur, men i motsats till hos däggdjur, finns bara

(38 av 265 ord)

Specialiseringar för födosök

Många fåglar är med avseende på födan generalister, dvs. de kan äta många olika sorters föda, och kan växla mellan de olika födoslagen beroende på vad som finns att tillgå. Andra är specialister, dvs. äter i huvudsak en enda sorts föda. Som anpassningar till olika födosök har fåglarnas fötter och näbb olika utseende.

Fåglar som lever och söker sin föda i vatten har ofta simflikar på tårna för att kunna simma. Det kan vara separata flikar på varje tå (hos

(80 av 721 ord)

Kroppstemperatur och energibalans

Fåglar är jämnvarma, med en normal kroppstemperatur på 39–41 °C, hos små tättingar ibland upp till 44 °C. Fjäderdräkten ger god värmeisolering i kyla.

(24 av 151 ord)

Exkretion

Fåglar saknar urinblåsa, och de saknar också förmåga att bilda urinämne. Urinen samlas först i kloaken, där

(17 av 115 ord)

Hormonsystem

Beteende och organfunktioner regleras av ett komplext samspel av hormoner, vilket bara delvis är utforskat.

(15 av 107 ord)

Immunförsvar

Fåglar har ett väl utvecklat immunförsvar, som fungerar vid infektioner av bakterier,

(12 av 81 ord)

Sinnen

Synsinnet är hos de flesta fåglar det viktigaste och bäst utvecklade sinnet. Hos rovfåglar är antalet stavar, dvs. ljuskänsliga celler i ögats näthinna, mycket större än hos människan, vilket ger dem minst tre gånger bättre synskärpa. Rent praktiskt

(38 av 271 ord)

Fortplantning

Alla fåglar har inre befruktning och lägger ägg. I motsats till hos däggdjur och många andra ryggradsdjur är det hos fåglar honan som har de könsbestämmande kromosomerna. Honans könskromosomer benämns W och Z, medan hanen har två Z-kromosomer. Avkommans kön bestäms alltså genom vilken av honans könskromosomer som överförs.

I allmänhet saknar hanen yttre parningsorgan, men undantag finns, och hos t.ex. andfåglar finns en penis. Testiklarna ligger

(67 av 475 ord)

Beteende och levnadssätt

(1 av 1 ord)

Fågelsång och revir

Inför parbildningen är det vanligt att hanen hävdar revir genom att sjunga en arttypisk sång. Sången frambringas genom ett för fåglar speciellt röstorgan, syrinx, som har olika byggnad inom

(29 av 207 ord)

Bobygge

Eftersom fåglarna lägger ägg som måste ruvas bygger de som regel ett bo, där äggen och den ruvande fågeln är skyddade. Vissa grupper, t.ex. falkartade rovfåglar, bygger inget bo utan tar över andra arters bo eller lägger äggen direkt på t.ex. en klipphylla.

image/jpeg

fåglar. Fågelägg är genom olika form och färg anpassade att möta

(56 av 400 ord)

Häckningsvanor

Det finns hos fåglar många olika lösningar att på bästa sätt fortplanta sig. I de flesta fall är det hanen som med hjälp av sin vackrare fjäderdräkt och/eller sin sång lockar till sig honan. Ibland, t.ex. hos smalnäbbad simsnäppa, är det dock honan som är vackrare färgad och lockar till sig och uppvaktar hanen.

Vissa arter är promiskuösa, dvs. de bildar inte par, utan könen träffas bara för att para sig. Hos många promiskuösa fåglar, t.ex. orre, brushane och den

(80 av 577 ord)

Övervintringsvanor

Fåglar som häckar i kalla områden ställs under vintern inför stora problem. Primärproduktionen är på sparlåga, dvs. de flesta växter producerar inga knoppar, blad eller frön som fåglarna kan äta. Även insekter och andra småkryp drar sig undan och blir svåra att komma åt. Det blir

(46 av 326 ord)

Fåglarnas ursprung och utvecklingshistoria

Fåglarnas historia är mindre välkänd än kräldjurens och däggdjurens. Detta beror till stor del på att de flesta fåglar är relativt sett små – en förutsättning för att de skall kunna flyga – och på att benen är ihåliga och sköra och därför inte så lätt bevaras som fossil. Fåglarnas härstamning diskuterades mycket under 1900-talet. Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet hävdades att fåglarnas föregångare var dinosaurier. Hos de flesta dinosaurier var dock nyckelbenet reducerat eller

(80 av 641 ord)

Fåglarna och människan

Människan har under lång tid jagat olika fåglar för köttets, äggens och fjädrarnas skull. Framför allt hönsfåglar, änder, gäss och duvor föds upp i fångenskap som köttdjur, och tamhönan, som härstammar från röd djungelhöna (Gaʹllus gaʹllus) hålls också som

(39 av 272 ord)

Fågeljakt

Fågeljakt kan bedrivas med olika metoder, beroende på bl.a. fågelart. Fågel

(11 av 37 ord)

Fåglar i folktron

De fåglar som spelat en roll i folktron har i allmänhet haft spektakulära egenskaper eller vanor som dragit till sig

(20 av 138 ord)

Medverkande

  • Curt Nordström
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Ragnar Fänge
  • Ragnar Hall

Litteraturanvisning

N. Aronsson, Mata fåglar ( 2006);
B. Campbell & E. Lack, A Dictionary of Birds ( 1985);
H. Delin & Lars Svensson, Europas fåglar i färg ( 2008);
D.S. Farner m.fl. (utgivare), Avian Biology 1–9 ( 1972–93);
A. Feduccia, The Origin and Evolution of Birds ( 1996);
P. Forbes (utgivare), Jordens djur 7–9 ( svensk översättning 1985–86);
B. Hanström (utgivare), Djurens värld 8–10 ( 1960);
G. Heilmann, The Origin of Birds ( 1926);
J. del Hoyo m.fl. (utgivare), Handbook of the Birds of the World 1–13 ( av 16 planerade) (1992–2008);
Lars Jonsson, Fåglar i Europa ( 2000);
Johnny Karlsson (utgivare), Djurens underbara värld ( 1982);
N.S. Proctor & P.J. Lynch, Manual of Ornithology ( 1993);
E. Rosenberg, Fåglar i Sverige ( 1988);
C.G. Sibley & J.E. Ahlquist, Phylogeny and Classification of Birds. A Study in Molecular Evolution ( 1991);
C.G. Sibley & B.L. Monroe, Distribution and Taxonomy of Birds of the World ( 1990);
R. Staav & Thord Fransson, Prismas stora fågelbok ( 2008);
R. Staav & Thord Fransson, Nordens fåglar ( 2007);
Lars Svensson, Fågelguiden ( 1999);
C.H. Tillhagen, Fåglarna i folktron ( 1978);
J. van Tyne & A.J. Berger, Fundamentals of Ornithology ( 2:a upplagan 1976);
S. Ulfstrand, Fågelekologi ( 1978);
S. Ulfstrand, Fågelliv: inblickar i 30 nordiska fågelarters levnadssätt ( 2007).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fåglar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fåglar