fröväxter, fanerogaʹmer, fröbärande växter, spermatofyter, Spermatoʹphyta, enligt den klassiska systematiken den ena av växtrikets två huvudavdelningar; den andra är kryptogamerna (sporväxter).

Fröväxterna är den rikast

(25 av 173 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fröet

Fröväxternas framgång hänger samman med just utvecklingen av fröet, en fortplantningskropp som tjänar

(13 av 89 ord)

Livscykel

Fröväxter har i sin livscykel generationsväxling mellan en könlös generation, sporofyten, och en könlig, gametofyten.

Sporofyten är den helt dominerande. Det är den synliga växten, den

(26 av 180 ord)

Morfologi och växtsätt

Fröväxter räknas till den morfologiska organismgrupp som kallas stamväxter. De har en utvecklad stam, ibland kallad stjälk, strå eller stängel. Stammen har ledningssystem, det

(24 av 170 ord)

Utvecklingshistoria

De första fröväxterna på jorden uppträdde för cirka 365 miljoner år sedan under devonperioden. De var enkla nakenfröiga växter. Denna grupps

(21 av 139 ord)

Litteraturanvisning

R. BinneyVäxtvärlden i Liv och Vetande (1988);
J. PopeLivet i Liv och Vetande (1988);
V.H. Heywood (utgivare), Flowering Plants of the World (1985);
C. Kilpatrick & M. Lambert, Djurriket och växtriket (svensk översättning 1982);
B. LehaneVäxternas makt (1982);
B. PressWild Flowers(1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fröväxter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fröväxter