växter, egentliga växter, Plaʹntae, rike av organismer som omfattar mossorna och

(11 av 47 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vad är en växt?

Växter är flercelliga organismer som varierar i storlek från någon millimeter (dvärgandmat) till omkring 100 m (douglasgran med flera träd). Ungefär 300 000 arter är beskrivna, men man räknar med att det finns över 400 000. Växterna är gröna av klorofyll och innehåller

(43 av 280 ord)

Växter på land

Landväxterna började uppträda för cirka 400 miljoner år sedan. De har troligen utvecklats från

(14 av 99 ord)

Mossor

Mossor omfattar levermossor, nålfruktmossor och bladmossor. Mossorna har visserligen drag som är klart gemensamma för dem och

(17 av 117 ord)

De första kärlväxterna

Kärlväxterna kallas också trakeofyter (Tracheophyta) därför att de har ett kärlsystem av trakeider, långsmala celler som smalnar åt

(18 av 123 ord)

Dagens kärlväxter

De nutida kärlväxterna fördelas på huvudgrupperna sporbärande, nakenfröiga och gömfröiga kärlväxter.

(11 av 73 ord)

Fanerogamerna

Fanerogamerna (fröväxterna) omfattar de nakenfröiga växterna (gymnospermerna) och de gömfröiga växterna

(11 av 72 ord)

Fröet

Den verkligt stora förändringen bland kärlväxterna, och kanske den viktigaste för

(11 av 68 ord)

De nakenfröiga växterna

Under karbon- och permperioderna (för cirka 363–245 miljoner år sedan) skedde den mest genomgripande utvecklingen bland

(16 av 113 ord)

De gömfröiga växterna

De gömfröiga växterna anses ha utvecklats ur någon nu försvunnen grupp av fröväxter, en utveckling som skulle ha skett senast under äldre krita eller tidigare, det vill säga för minst 130 miljoner år sedan. Men de gömfröiga växterna kan ha sitt

(41 av 287 ord)

Växternas livsstrategi

Växternas livsstrategi går ut på att de utnyttjar utspädda närings- och energiformer, i motsats till djuren, som satsar på koncentrat av näring och energi. Därför har växter vanligen en stor kontaktyta mot omgivningen: stor bladyta som kan samla upp ljusenergi och luftens koldioxid

(43 av 304 ord)

Växternas fysiologi

Liksom djuren har växterna olika ”sinnen” med vilka de tar in information från omgivningen: känselsinne, kemiska sinnen motsvarande lukt och smak, ”balanssinne” (se gravitropism) och ”synsinne” (se blåljusreceptor, fototropism och fytokromer). Växternas synsinne arbetar inte med avbildning som vårt utan analyserar ljusets spektrala sammansättning och huvudriktning. Växter har förmåga att upptäcka andra, konkurrerande växter i omgivningen och anpassa

(58 av 411 ord)

Medverkande

  • Lars Olof Björn
  • Lennart Engstrand
  • Olle G. Olsson

Litteraturanvisning

D. Attenborough, Växternas hemliga liv (svensk översättning 1995);
R. Binney (utgivare), Liv och vetande 8, Växtvärlden (svensk översättning 1988);
S. Gottfried, Biology Today (1993);
Ricki Lewis, Plant Life (1992);
Peter Ray m.fl., Botany (1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, växter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/växter