Vägen till freden
Tidiga försök att genom olika fredsupprop få ett slut på kriget gjordes dels av påven Benedictus XV, dels vid internationella socialistkongresser 1914–15 (Lugano, London, Zimmerwald). Zimmerwaldinternationalen gjorde i Stockholm i juni 1917 åter ett fredsuttalande. Tanken att internationell solidaritet mellan arbetarna i de stora europeiska länderna skulle kunna göra ett europeiskt krig omöjligt hade föresvävat bl.a. den franske socialistledaren Jaurès 1914, men när det kom till kritan var de europeiska arbetarna i första hand nationalister.
Karl I efterträdde i november
(80 av 939 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Vägen till freden.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/första-världskriget/frederna/vägen-till-freden