imperativt mandat
imperatiʹvt mandat (efter franska mandat impératif, av latin imperatiʹvus ’befallande’, av iʹmpero ’befalla’, ’föreskriva’) föreligger när en vald ledamot i en representativ församling (riksdag, kommunfullmäktige etc.) tvingas rösta i konkreta ärenden efter diktat från dem som valt honom/henne.
Jämför principalatstriden under frihetstiden.
Information om artikeln
Källangivelse