instrumentation
instrumentation, orkestrering, konsten att fördela stämmor eller enstaka ljud på olika musikinstrument eller andra ljudkällor i en ensemble. I sin mest grundläggande form innebär instrumentation valet, kombinationen och balanseringen av instrumenten samt anpassningen av det musikaliska materialet till de enskilda instrumentens möjligheter och begränsningar (register, dynamik etc.). I denna bemärkelse har instrumentation existerat i alla tider och
(57 av 403 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
H.
Berlioz, Grand traité
d’instrumentation et d’orchestration
modernes 1–2 (1843–55;
utökad
och reviderad upplaga av R. Strauss 1905, nytryck
1955; engelska övers.: Treatise on
Instrumentation 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
instrumentation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/instrumentation