integralekvation
integralekvation, matematisk ekvation som innehåller integraler med en obekant funktion under integraltecknet. Enstaka integralekvationer studerades redan i början av 1800-talet av N.H. Abel och Joseph Liouville men en allmän teori utvecklades först omkring år 1900 av Vito Volterra och Ivar Fredholm. Den mest betydelsefulla insatsen gjordes av Fredholm,
(48 av 341 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
F. Riesz & B. Szőkefalvi-Nagy,
Functional Analysis (engelsk översättning
1955);
H. Hochstadt,
Integral Equations (
1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
integralekvation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integralekvation