Jacob Berzelius
Berzelius [-se:ʹ-], Jöns Jacob, född 20 augusti 1779, död 7 augusti 1848, kemist, en av Sveriges internationellt mest berömda naturforskare. Berzelius översatte hela kemin till atomteorins språk och dominerade i decennier sin vetenskap i högre grad än vad någon enskild kemist senare har gjort.
Berzelius föddes i sin mors föräldrahem, en gård vid Tåkern i Väversunda i Östergötland. Sina första år tillbragte
(62 av 441 ord)Studier
Berzelius bana som kemist började i Uppsala, där han vid sidan av de medicinska studierna läste kemi tillsammans med sin några år äldre styvbror Christofer Ekmarck. Som lärobok valde de Girtanners ”Anfangsgründe der antiflogistischen Chemie” och fick därmed en god teoretisk grund i ämnet. På kemiinstitutionen visade Berzelius snart en sådan självständighet i valet och utförandet av experiment
(58 av 414 ord)Proportionsläran
År 1808 utkom första delen av Berzelius Lärbok i kemien. Under förarbetet till denna studerade han den tyske kemisten J.B. Richters skrifter och förstod genast betydelsen av dennes iakttagelse 1792 att neutraliteten bevaras när två neutrala saltlösningar blandas även om därvid en dubbel omsättning mellan salterna inträffar. Berzelius insåg att detta möjliggjorde kontroll av precisionen i kemiska analyser och att tiden därför var inne för en systematisk undersökning av de proportioner vari ämnen förenas. Detta arbete, som
(77 av 548 ord)Elektrokemisk teori
År 1808 erhöll Berzelius vid elektrolys av kalk och baryt med kvicksilverkatod amalgam av kalcium och barium. Denna upptäckt, som han gjorde tillsammans med sin vän och efterträdare som adjunkt M. Pontin, meddelade han Davy, som fullföljde upptäckten genom bortdestillation av kvicksilvret; denne blev därmed den förste att isolera
(49 av 345 ord)Nya grundämnen
Med Gahn och några andra gav Berzelius sig 1816 in i det ekonomiska äventyret Gripsholms Kemiska Fabriker, som gav honom bekymmer
(21 av 146 ord)Ständig sekreterare
Berzelius arbetade från 1819 fram till sina sista år flitigt i sitt laboratorium i Vetenskapsakademiens lokaler vid Stora Nygatan och från 1829 vid Drottninggatan och gjorde många nya upptäckter. Göromålen som akademisekreterare, en rad allmänna uppdrag och hans omfattande kemiska författarskap tog dock med åren alltmer av hans tid.
(49 av 346 ord)