Under de senaste årtiondena har de instrumentella analysmetoderna snabbt utvecklats. Klassiska tekniker som titrering och gravimetri används allt mindre, då de är arbetskrävande och svåra att automatisera och därför mindre lämpade för det stora antal kemiska analyser som ofta måste utföras inom modern industri,

(44 av 311 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Spektroskopiska metoder

Spektroskopiska analysmetoder utnyttjar växelverkan mellan materia och elektromagnetisk strålning, såsom röntgenstrålning, ultraviolett, synligt och infrarött ljus samt radiovågor. Med röntgenfluorescensteknik kan de flesta grundämnen snabbt kvantitativt bestämmas i framför allt fasta prover. Tekniken ger ibland begränsad noggrannhet och precision, speciellt i komplicerade prover och är inte lämplig för spåranalys. Den har stor användning vid analys av sammansättningen av t.ex. mineral och olika industriella produkter. En kvalitativ metod är röntgenkristallografi, med vars hjälp kristallstrukturer kan bestämmas, vilket har stor betydelse både

(80 av 565 ord)

Elektrokemiska metoder

Bland de elektrokemiska analysmetoderna är olika former av potentiometri vanligast, dvs. metoder där elektrodpotentialer mäts. Viktigast är här bestämning

(19 av 133 ord)

Separationsmetoder

Separationsmetoder, framför allt olika former av kromatografi och elektrofores, kombinerar separation av de i provet ingående komponenterna med detektering. Den senare görs enligt flera olika principer, av vilka några redan är omnämnda ovan (bl.a. spektrofotometri och amperometri). Inom denna grupp av analysmetoder finner vi de

(45 av 317 ord)

Medverkande

  • Jan Åke Jönsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Moderna metoder. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemisk-analys/moderna-metoder