Kritik av vetenskapen och existentialismen
Hegel och Marx är två grundfigurer i den kontinentala filosofin, men deras efterföljare på 1900-talet delade inte deras positiva syn på det mänskliga förnuftet eller historiens progression, inte minst efter de två världskrigens förödelse. Theodor Adornos och Max Horkheimers ”Dialektik der Aufklärung” (1947; ”Upplysningens dialektik”) beskrev just detta. I Michel
Information om artikeln
Medverkande
Fredrik Önnervik
Källangivelse