kosmetika (franska cosmétique ’skönhets-’; ’skönhetsmedel’, ytterst av grekiska kosmētikoʹs ’som hör till ordnande eller smyckande’, av kosmeʹō ’ordna, ’smycka’, av koʹsmos ’(god) ordning’, ’prydnad’, ’grannlåt’), produkter som används för att rengöra, vårda eller sminka hud och hår. Benämningen kosmetika eller kosmetik används även i överförd betydelse i andra sammanhang för ytlig förskönande förändring. Inom branschen och i myndigheternas föreskrifter talar man om ”kosmetiska och hygieniska produkter”, dvs. produkter avsedda att appliceras på kropp, tänder och munslemhinna med syftet att påverka

(80 av 686 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Den tidigaste formen av kosmetika bestod av djurblod, djurfett, sot och aska. Av detta kunde man få rött, svart och vitt, färger som fortfarande är dominerande i kosmetikatillverkningen.

Kosmetika har framställts sedan urminnes tid. Ca 10 000 år gamla sminkpaletter funna i Egypten och rikligt med senare gravfynd vittnar om vilken framträdande plats kosmetikan hade i den antika egyptiska kulturen. Även sumerer, assyrier och babylonier

(65 av 457 ord)

Medverkande

  • Agne Nilsson
  • Malin Birch-Jensen

Litteraturanvisning

M. Birch-Jensen, Manlig fåfänga ( 1991);
R. Corson, Fashions in make-up ( 1972);
K. Lindwall-Nordin, Rosor på kind ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kosmetika. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kosmetika