logik [-gi:ʹk] (latin loʹgica, av likabetydande grekiska logikēʹ, av logikoʹs ’som hör till talet’, ’förnuftig’), i

(16 av 109 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Några logiska grundbegrepp

(1 av 1 ord)

Slutledningar

En slutledning innehåller dels ett antal premisser, dels en slutsats. Den är giltig om slutsatsen följer av premisserna, dvs. om slutsatsen måste vara sann ifall alla premisserna

(27 av 190 ord)

Logisk giltighet

Den giltighet hos en slutledning som det här är frågan om brukar också betecknas som logisk (eller deduktiv) giltighet för att avgränsa den från giltighet i andra, svagare bemärkelser (jämför induktion). Den

(32 av 226 ord)

Logisk form

En primär uppgift för logiken är att identifiera de former hos språkliga uttryck som är av betydelse för slutledningars giltighet. I premisserna i schemat ovan har vi identifierat två sådana

(30 av 213 ord)

Motexempel

För att visa att en given slutledning inte är giltig är det tillräckligt att

(14 av 97 ord)

Logisk sanning och konsekvens

Om det inte finns något motexempel till en given slutledning, dvs. om det för varje variation av slutledningens deskriptiva delar (varvid det förutsätts att

(24 av 169 ord)

Logikens historia

(1 av 1 ord)

Traditionell logik

Logiken grundades som vetenskap av Aristoteles, som urskiljde fyra logiska former ”alla

(12 av 81 ord)

Modern logik

En nydaning av logiken skedde under senare hälften av 1800-talet med George Booles klasslogik och Gottlob Freges analys

(18 av 122 ord)

Matematisk logik

är en benämning som ibland används som en synonym till symbolisk logik, men med den benämningen vill man ofta också antyda att den nya logiken, utöver att liksom matematiken använda särskilda symboler, har matematisk prägel även på

(37 av 262 ord)

Logikens deldiscipliner

En viktig skiljelinje går mellan objektteorier och metateorier. De förra består inom modern logik av formella system av nyss omnämnt slag. Inom dem kan man således härleda logiska sanningar med hjälp av på förhand fastlagda regler; beträffande ett sätt att fastlägga dem se naturlig deduktion. Beroende på vilka logiska former som kan uttryckas i det språk som fixeras får man olika logiska system så som ovan omtalats. En strävan har varit att i enlighet med logicismens program så långt som

(80 av 600 ord)

Förhållande till andra ämnen

Logiken har sedan Aristoteles räknats som en gren av filosofin. Den ger upphov till ett antal grundfrågor som hör hemma i vad som kan kallas logikens filosofi

(27 av 188 ord)

Studiet av logik i Sverige

I Sverige odlades logiken länge nästan uteslutande inom ämnet teoretisk filosofi och hade en tid

(15 av 103 ord)

Medverkande

  • Dag Prawitz

Litteraturanvisning

A. Church, Introduction to Mathematical Logic ( 1956);
S.C. Kleene, Introduction to Metamathematics ( 1952);
W. Kneale & M. Kneale, The Development of Logic ( 1962);
D. Prawitz, ABC i symbolisk logik (2:a upplagan 1975);
J. Shoenfield, Mathematical Logic ( 1967);
P. Suppes, Introduction to Logic ( 1957).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, logik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/logik